Text och bild Göran Råberg
Den gamla kraftstationen i Västanfors byggdes 1899-1900 som det andra av Fagersta Bruks vattenkraftverk. Det första, Semla I, byggdes 1896-1897. Behovet av elkraft ökade då ett nytt götvalsverk skulle förses med energi. Med en luftledning levererades elkraften upp till bruket från Västanfors i form av växelström med 3 fas 50Hz, 2000 V.
Semla II byggdes 1901-1902 och blev utrustningsmässigt identiskt med Västanfors I. Jag har hört berättas att utrustningen från Semla II monterades ned 1910 när Semla III togs i drift, utrustningen sparades för att kunna användas som reservdelar i Västanfors kraftstation.
Västanfors I och Semla II var några av de sista i landet som är byggt efter äldre principer med vertikalaxlat maskinarrangemang. Horisontalaxlade aggregat började då bli vanliga. Västanfors I är i dag landets bäst bevarade kraftverk av den äldsta typen och har ett mycket stort musealt värde. Semla I och II är idag rivna.
En av Sveriges mest välrenommerade ingenjörsbyrå, Qvist & Gjers Konstruktionsbyrå för Bruks- och Vattenkrafts-Byggnader i Arboga, ritade stationen. De var specialiserade på att rita och konstruera vattenkraftsbyggnader och vattenkraftsmaskiner. Qvist & Gjers ritade även Semla I och Semla II. Byggnaden fick en utformning som var vanlig för deras kraftverk med väggar utförda i rött tegel.
De fyra turbinerna, två kraftturbiner och två magnetiseringsturbiner, levererades från Brevens Bruk i Närke 1899. Magnetiseringsturbinerna behövdes för rotorlindningens magnetisering på kraftgeneratorn som reglerar utspänningen från statorn.
Turbinlöphjulen i kraftverket är så kallade francishjul. Dessa francisturbiner har bevarats intakta och gör att kraftverket i dag är unikt. De gav 175 hk vardera.
Generatorerna tillverkades av Allmänna Svenska Elektriska AB, ASEA, som startade sin verksamhet 1891. De var konstruerade av Jonas Wenström. Hans patent gav upphov till ASEA. Det var trefas växelströmsgeneratorer direktkopplade till turbinerna, 107 varv/min, 50 perioder per sek, 2000 V. Fallhöjden var 4,5 m.

Interiören sedd från nordvästra hörnet inne i kraftstationen. Magnetiseringsgenerator till vänster och kraftgenerator på rödbrunt fundament till höger
Inne i byggnaden kan man se ASEA:s gamla symbol, den så kallade svastikan eller hakkorset – också det en symbol för energi. ASEA bytte symbol 1933 av förklarliga skäl.
Stationen bevakades hela dygnet. I början gjordes varvtalsregleringen för hand men 1905 installerades en regulator som automatiskt reglerade inställningen på turbinernas ledskenor.
På instrumentpanelen övervakade maskinisten stationens produktion av elektricitet. Årsproduktionen var cirka 2,5 GWh. Antalet driftdygn var ofta 365 per år. ”Den gick så snällt”, har en av de gamla maskinisterna berättat.
Två av de fyra francisturbinerna nere i sumpen. Den mindre turbinen närmast i bild driver magnetiseringsgeneratorn. Den större kraftturbinen driver i sin tur kraftgeneratorn. Kraftturbinens varvtal regleras automatiskt av varvtalsregulatorn.
1949 lades driften ned och redan då ansåg bruksledningen att anläggningen var värd att bevara för framtida museala ändamål. Ett nytt kraftverk byggdes bredvid det gamla. Det gamla kraftverket fick stå kvar med all sin inredning och är av Riksantikvarieämbetet klassat som ett av de tio mest intressanta i landet. Det ingår i Ekomuseum Bergslagen.
Så här gick elproduktionen till:
Genom inloppskanalen (1) förs vattnet ner i turbinsumpen (2) under kraftverket. I sumpen sitter turbinerna som roterar av vattnets kraft. Den mindre magnetiseringsturbinen (3) driver magnetiseringsgeneratorn (4). Den större kraftturbinen (5) driver i sin tur kraftgeneratorn (6). Kraftturbinens varvtal regleras automatiskt av varvtalsregulatorn (7). På instrumentpanelen (8) finns utrustning för kontroll av kraftproduktionen. I utlopps-kanalen (9) forsar vattnet ut under dammluckorna.
Gjuten kokskamin från Firma Jacob Bolinder i Stockholm stod för uppvärmningen på vintern.
Artiklar om Fagerstas mekaniska kraftstationer på vår hemsida:
Uddnäs turbinhus
Länk: https://bruksmuseet.se/oktober-2016-fagersta-bruks-kraftforsorjning-slutet-pa-1800-talet/
Holmens turbinhus
Länk: https://bruksmuseet.se/turbinhuset-pa-holmen-del-1-april-2024/
Artiklar om Fagerstas elektriska kraftstationer:
Semla I och II
Länk: https://bruksmuseet.se/maj-2015-fagersta-bruks-forsta-elektriska-vattenkraftverk/
Semla III
Länk: https://bruksmuseet.se/kraftstationen-semla-iii/