av Margaretha Eriksson
Jag vet ett litet hotell…
Det gamla huset i Västanfors med skylten Centralhotell på gaveln har alltid fascinerat mig.
Ett hus med anor. Hotellet började byggas 1920 och stod färdigt 1921. Det byggdes i trä och reveterades. Rummen var inte så många, men charmfullt inredda med en kakelugn i varje rum. Den enda toaletten fanns i korridoren och i receptionen fanns ett signalsystem från varje rum.
Makarna Hilma och Lars Johan Andersson flyttade in 1921. Hilma drev pensionatsrörelse i huset och maken Lars Johan, även kallad Värmland, var skeppare på Strömsholms kanal. Dottern Karna föddes 1912.
Västanfors var på den tiden centralort i Fagersta. Här fanns järnvägsstation, banker, affärsgator, apotek och ett bryggeri.
Hilma hade två serveringsflickor och en vaktmästare till hjälp med hotellrörelsen, men dottern Karna fick tidigt lära sig att hjälpa till. Det var liv och rörelse på Centralhotellet, där ordnades bröllopsfester, födelsedagar och begravningsmiddagar. Dåtidens kalas var kulinariska upplevelser. Smörgåsbord med sillinläggningar, kallskuret, omeletter med hummerstuvning, strömmingslådor och köttbullar. Karna blev en mästare på att rulla smörkulor.
Många av dåtidens skådespelare som gästspelade i Folkets park hyrde rum på hotellet. I hotelliggaren finns namn som Elof Ahrle, Dagmar Ebbesen, Gustav Lövås och Gudrun Brost. Casinorevyn var återkommande gäster.
Karna underhöll gästerna med pianospel och diktläsning. Hon tillhörde kamratkretsen runt Rune Lindström. Så småningom upphörde matserveringen och Centralhotellet blev ett rumshotell med frukostservering. Gästerna fick sina frukostbrickor uppburna till rummet och i rumsservicen ingick också skoputsning.

Karna Josefsson, fru. Bild från boken ”Westanfors Fagersta från Socken till Stad” utgiven 1943
År 1940 tog Karna över hotellrörelsen. Hon gifte sig med Torsten Josefsson. Han var FAIK:s första stora löparstjärna med ett klubbrekord år 1928. Karna var en enveten och envis kvinna som stod fast vid sina beslut. På sin ålders höst vägrade hon att bo någon annanstans än på sitt älskade hotell.
I dag ägs det av privatpersoner som har det som fritidshus. Varje sommar blommar det i Karnas gamla trädgård. Ädla växter blandar sig med gräs och buskar och får mig att tänka på en målning av konstnären Monet.
Margaretha Eriksson

Centralhotellet, fortfarande med skylten kvar på nordöstra gaveln. Vy från väster, foto Margaretha Eriksson 2018