Av Göran Råberg
Gamla bruket eller Hornska herrgården var det historiska namnet på det här området på Andra sidan. Området bedömdes vara Fagerstas mest kulturhistoriskt värdefulla miljö år 1976. Så värdefull att Riksantikvarieämbetet var berett att förklara området som byggnadsminne och därmed ge området lagligt skydd och bidrag för renovering. Landsantikvarie Henry Simonsson på Riksantikvarieämbetet ansåg att alla byggnader skulle renoveras och bevaras, även huvudbyggnaden. Området det handlade om var byggnaderna och parken söder om herrgården på Andra sidan. Tidigare hade en utvändig upprustning inletts av ett spannmålsmagasin, och diskussioner pågick vilka övriga byggnader som kunde räddas.
En annan byggnadsinventering av hus i Västanfors och Västervåla socknar, utfördes mellan 1977 till 1979 av Västmanlands länsmuseum i samråd med stadsarkitektkontoret och kulturnämnden i Fagersta som resulterade i en bok på ca 120 sidor som bekostades av Fagersta kommun.
Slutkommentaren över Gamla bruket blev: Enhetlig 1700-talsanläggning, där de ingående byggnaderna har ett stort kulturhistoriskt egenvärde och tillsammans utgör en värdefull miljö som speglar det tidiga brukssamhället.
Redan under sextonhundratalet, bedrevs det järntillverkning i Fagersta, dock med endast en hammare. År 1662 erhöll emellertid dåvarande ägaren, fältmarskalken och riksrådet friherre Henrik Horn privilegium på att anlägga ytterligare en hammare. Om det var Horn som uppförde herrgården är dock inte helt säkerställt, dock så används namnet Hornska herrgården i Riksantikvarieämbetets dokumentation över husen. Horn var inte bosatt i Fagersta trots att han ägde bruket, men det kan tänkas att han ville ha en bostad när han var på besök i Fagersta och därför byggde huvudbyggnaden, som han kanske delade med den person som var hans ställföreträdande chef över bruket, så de hade olika bostäder i huset. Huvudbyggnaden hade två våningar med förstuga och fem rum i vardera våningen i ursprungligt skick.
Huvudbyggnaden uppfördes i timmer, kanske redan under mitten på 1600-talet under Horns ägarskap av bruket. Husen renoverades under 1800-talet och tidigt 1900-tal, då byggdes huvudbyggnaden om till flerfamiljshus för bruksarbetare. Den utvändiga träpanelen på huvudbyggnaden togs bort under 1800-talet då man istället lade på fasadputs. Två flygelbyggnader, en parstuga och ett sädesmagasin byggdes efter huvudbyggnaden. Dessa övriga byggnader var uppförda i slaggsten och tegel.
Bilder på byggnaderna från Riksantikvarieämbetets byggnadsinventering 1976. Riksantikvarieämbetet har benämnt dessa bilder som: ”Hornska herrgården – Bilder inför upprustningen”.
Norra flygelbyggnaden, gavel mot väster. I byggnaden uppfördes Fagersta Bruks första stållaboratorium under 1800-talets andra hälft på inrådan av J. A. Brinell. Han arbetade nog många timmar i huset med sin stålforskning och utvecklingen av sin hårdhetsprovare. Foto Fagersta bruksarkiv.

Sädesmagsinet som ännu finns kvar hörde till Gamla bruket, kallas idag för Vita magasinet. Foto år 1929, Fagersta Bruks arkiv
Skandalöst att Gamla bruket revs ansåg författaren Jan Håkansson som i sina böcker hämtat miljön från sin barndoms Andra Sidan i Fagersta.

Vårfloden -77. Foto 1977-05-11. Sättstockar har satts i därefter öppnades slussportarna så en del av vattenflödet kunde avledas från kraftverksdammen. I bakgrunden syns Gamla bruket. Foto Göran Råberg
Källhänvisningar:
Diverse sparade tidningsklipp från Fagersta Posten och VLT.
Digitaltmuseum, bilder från Riksantikvarieämbetets byggnadsinventering 1976 av Hornska herrgården.
Kulturhistorisk byggnadsinventering av hus i Västanfors och Västervåla socknar, utförd mellan 1977 till 1979 av Västmanlands länsmuseum i samråd med stadsarkitektkontoret och kulturnämnden i Fagersta, utgiven i oktober 1980.
Fagersta Brukens historia.
Klickbara länkar till herrgårdarna i Fagersta:
Semla: https://bruksmuseet.se/september-2015-semla-herrgard/
Fagersta: https://bruksmuseet.se/januari-2022-fagersta-herrgard/
Västanfors: https://bruksmuseet.se/november-2019-vastanfors-herrgard-och-dess-folk/