Av Margaretha Eriksson.
Ivar Lindestad
Brukskontoret har åter fyllts av tjänstemän. Kommunkontorets folk har intagit sina platser i det nyrenoverade huset.
Men för mer än ett halvsekel sedan var det brukets tjänstemän som hade sin arbetsplats där. Det rostfria stålet var bygdens stolthet och Fagerstaliljan var känd världen över.
Kontoret byggdes år 1939. I folkmun sa man alltid Nya kontoret när man talade om det. Brukskontoret i Fagersta blev på den tiden omskrivet som Sveriges modernaste kontor. Många av de gamla brukstjänstemännen har fallit i glömska, men en del har lämnat spår efter sig.
Vi som var unga och arbetssökande under 1950-talet kommer i håg personalchefen Ivar Lindestad. Han hade liksom vårt öde i sina händer när vi skulle ut i vuxenvärlden och respekten för överordnade var stor.
Ivar Lindestad föddes år 1899 i Näs bruk, Avesta kommun. Han var yngst av fyra syskon. Föräldrarna var baptister och Ivar behöll hela livet sin kristna tro.
Skolgången blev sju år och Ivar fick högsta betyg. Hans första arbete var som vedbodspojke på herrgården. Som sextonåring fick Ivar anställning som valsverkskontorist på bruket i Näs.
Under ett besök hos sin syster i Stockholm träffade han sin blivande hustru Rut. Hon studerade till stenograf och det imponerade på Ivar. Efter hemkomsten från systern beställde han en kurs i stenografi på Hermods.
Brevväxlingen mellan Ivar och Rut stenograferades för övningens skull. Något som hans systrar blev mycket besvikna över, de hade ofta tjuvtittat i kärleksbreven.
Ivars hustru Rut fick varje födelsedag en hyllningsvisa av maken
Ivars efternamn var Karlsson, men strax innan han skulle gifta sig beviljades han av kungl. Majestät att byta till släktnamnet Lindestad.
Rut och Ivar gifte sig år 1924 och flyttade till Horndal där han jobbade som korrespondent. År 1927 anställdes han på Fagersta bruk som disponent Fornanders sekreterare.
År 1935 blev han erbjuden jobbet som personalchef för Fagerstakoncernen med sina fem bruk och mer än tretusen anställda. Ett yrkesuppdrag han passade väl för och innehade fram till sin pensionering 1964.
Ivar Lindestad och hans sekreterare. Hennes namn är okänt, men årtalet är 1963
Ivar ägde en konstnärlig ådra. Redan som ung började han skriva kristna sånger. Han skrev ofta hyllningsdikter till vänner och bekanta. Något som var uppskattat av arbetskamraterna. Hustrun Rut fick varje födelsedag hela livet ut en dikt från sin make.
”Den bräckliga skutan”, var en av dikterna som Ivar skrev år 1923. Efter många år plockades den fram igen och tonsattes av Gunvor Haag, som var medlem i pingstkyrkan.
Melodin lämnades till dåtidens stora kyrkosångare Einar Ekberg som sjöng in den på grammofon. Den blev snabbt en favoritsång som översattes på många språk.
Ivar var också lekmannapredikant. En gång var ett barnbarn med på ett möte. Han tyckte farfar talade för länge och gick fram till predikstolen och ryckte honom i rocken varefter han sa, farfar, nu går vi hem.
Ivar hade en omfattande sångproduktion, han översatte engelska vistexter till svenska. Som de flesta på den tiden, så var han inte så bra på engelska, men bara Ivar fick veta vad sången handlade om, så fixade han sin egen text.
Den sång som blivit populärast är utan tvivel, ”Ovan där”. Sonen Sven tog hem melodin från England när han var där på språkresa 1946. ”When the morning comes”, var det engelska namnet och Ivar översatte den efter sitt eget huvud. Alla verserna slutar med, ”We will understand it better by and by”. Men Ivar skrev, ”Vi förstå hans vägar bättre ovan där”.
Kyrkosångaren Arthur Eriksson från Gagnef framförde sången i Hylands hörna år 1963 . Sedan dess är den en ofta önskad allsång och lite STIM pengar strömmar in då och då.
”Ovan där” med Arthur Eriksson på YouTube.
Klickbar länk: https://www.youtube.com/watch?v=IP3EWJVJzM8
”Den bräckliga skutan” med Einar Ekberg på YouTube.
Klickbar länk: https://www.youtube.com/watch?v=Cz9nMMaMKpY
