av Margaretha Eriksson
Stationsvägen var förr en stabil ryggrad från brukets station och upp till Folkets park. Två mjuka backar underlättade stigningen.
Men på 1970-talet vädrades morgonluft i kommunen.
-Staden borde ha en cityring för att betjäna det växande Fagersta, tyckte de bestämmande.
Blomstervägen breddades och Stationsvägen snörptes av på mitten, men cityringen blev aldrig som man tänkt sig.
Stationsvägen jan 1945. Foto Herbert Andersson
Bilden visar Stationsvägen en vinterdag år 1945. Skolgrabben Olle Jubell testar skidföret. Snöplogen har vräkt upp drivor av snö på båda sidor och träden kastar skuggor mot den vita snön. Inte ett gruskorn störde vinterföret.
Många barnfamiljer bodde i kvarteren runt Stationsvägen och vintertid var ”backen” en perfekt plats för utförsåkning med sparkar och bobbar. Det var inte mycket trafik att tala om, en och annan bil passerade.
Tre ungar fick plats på en större bob, siste man sprang upp farten och kastade sig på. Ibland hände det att äldre karlar bad om skjuts utför backen. En tjugofemöring för åkturen sa man inte nej till.
Småbarnen kopplade ihop sina sparkar och under glada skrik bar det av utför backen, ända ned till Hannas kafé vid fint före.
Tråkigast var vägen upp igen, efter tio vändor blossade kinderna av fartvinden och snorsträngen under näsan fångades upp med de stickade tumvantarna.
Halv fem lurade det på bruket och backen fylldes av cyklande bruksarbetare på väg hem efter skiftet.
Tre affärshus skymtar på fotots högra sida. Holmströms musikaffär, Björkins manufaktur och Williamssons slakteri. På skyltsöndagen satt Erik Holmström innanför skyltfönstret och spelade Tomtarnas vaktparad. Pianot gungade av hans kraftiga anslag på tangenterna. Björkins skyltade med vackra tyger och damunderkläder.
I slakteriets skyltfönster låg ett griljerat grishuvud bland prinskorvar och kotletter. Innanför rutan rann vatten i vackra bågformationer.
Mittemot affärshusen låg Hannas kafé och varje gång dörren öppnades kom en doft av nykokt kaffe.
Det var något speciellt med den gamla Stationsvägen, men cityringen, det blev bara ett halvhjärtat projekt.
Margaretha Eriksson
