Av Margaretha Eriksson
Bilder från Peter Nybloms bildarkiv
Bergslagsborna har i alla tider varit ett friskt folk, står det att läsa i äldre tidskrifter. Våra förfäder klarade sig utan egentlig läkarvård. ”Kloka” gummor och ”gubbar” blandade salvor av växter och örter.
Men i slutet av 1700-talet blev behovet av läkare större. Arbetet i gruvor och hyttor var ju inte riskfritt.
Brukspatronerna tog då initiativet till att förbättra sjukvården. De skrev till regeringen och begärde en läkartjänst i Norberg. Resultatet blev, att en statlig gruv- och bruksläkare anställdes år 1780 i Norbergs by.
Nästan hundra år senare förbättrades sjukvården genom de nya kommunallagarna. Länen fick landsting. Västmanlands landsting fick som första uppgift att besluta om ett lasarett i Norberg. Det stod färdigt i juli 1868 och den förste läkaren var doktor Senell. Lasarettet hade tjugotvå sängplatser. Avgiften för att vårdas ett dygn var fyrtio öre! Den siste läkaren i Norberg var Erik Berner.
Bergslagssocknarna växte snabbt och i mitten av 1930-talet väcktes tanken på att bygga ett större lasarett beläget i Fagersta. År 1941 beslutade Västanfors kommun att göra en ekonomisk insats för att få lasarettet till Fagersta.
Fagersta bruk donerade ett stort markområde och gav även stöd på andra sätt. Det bidrog i hög grad till att planerna förverkligades.
Med stor glädje såg ortsborna lasarettet stå klart år 1949.
En pampig byggnad i rött tegel från Sala tegelbruk och med stora, vita balkonger ut mot Floravägen. Inomhus fanns vacker konst skapad av konstnären Stig Blomberg. I byggnaden fanns sjuttiotvå vårdplatser som år 1954 utökades med ytterligare sextio platser.
Det modernaste lasarettet i Västmanland, skrevs det med stora rubriker i en tidningsartikel. Doktor Erik Berner flyttade från Norberg och blev chefsläkare i Fagersta. Familjen Berner bodde i den nybyggda läkarvillan intill lasarettet. Här fanns också bostäder för övrig vårdpersonal.
Chefsläkare var doktor Erik Berner, en skicklig kirurg. Hans senaste arbetsplats var Norbergs lasarett. Doktor Berner var en inbiten piprökare. Han arbetade på lasarettet fram till sin pensionering.
Innan lasarettet byggdes var terrängen en helt annan.
En lång backe ledde upp mot Skandalbron. Mellan gatan och järnvägen låg ”Kruschens kiosk”, då och då insvept i rök från pustande ånglok. Från backens krön fortsatte vägen över vida, obebyggda gärden mot Västanfors.
Slänten med påskliljor visar idag lite av backhöjden.
Fagerstaborna gladdes över det nybyggda lasarettet, nu fanns trygg sjukvård för ortsborna. En stab av duktiga läkare anställdes och lasarettet tog emot unga läkarstudenter för vidareutbildning.
Två kirurgavdelningar, två medicinavdelningar, en operationsavdelning, röntgen och en BB avdelning rymdes inom väggarna. Över 8 000 barn har sett dagens ljus där. Två provinsialläkare bidrog också till tryggheten, doktor Karl Holmgren i Fagersta och doktor Ivar Formgren i Västanfors.
Året är 1955. I samband med att kung Gustav VI Adolf besökte Fagersta på sin eriksgata och bland annat invigde Kungsbron gjorde han ett besök på Fagersta lasarett. Lasarettet var då bara sex år gammalt. Alla sjuksköterskor i den tidens sköterskeklädsel ställde upp sig utanför lasarettet. En imponerande syn.
På röntgenavdelningen var doktor Tore Sylwan chefsläkare. Här assisterad av syster Ingrid. Under ett år utfördes 5 000 röntgenundersökningar. Årtalet är 1955.
Fagersta BB lades ner 15 juli 1969. Det fanns tre förlossningssalar. Barnmorskan Elsa Engström var en av de barnmorskor som arbetade på BB. Över 8 000 barn har fötts här.
Den 15 juli år 1969 stängdes BB för gott. När man närmade sig 2000-talet, började det gnissla i maskineriet.
Lasarettet bytte namn till Bergslagssjukhuset AB.
Privatiseringen av vården hade börjat.
År 2004 var det dags att stänga akuten och den nyrenoverade operationssalen lades i malpåse.
Ortsborna blev arga och skrev på listor att lasarettet skulle bevaras. Landstingspolitikerna ville samla all vård till Västerås och det förargade folk.
Fagerstaborna organiserade en protestmarsch som samlade tusentals personer och kyrkoherde Henrik Rydberg höll ett brandtal vid lasarettsentrén. Alla anställda på Bergslagssjukhuset bildade en mänsklig kedja runt lasarettet.
Många politiska turer kom och gick och nya kapitel har skrivits i Bergslagssjukhusets historia. Idag drivs vårdcentralen av det privata företaget, Mitt Hjärta. Ambulansen med sin duktiga personal ger ortsborna den akuta hjälpen.
Av det fina lasarettet som en gång var Västmanlands modernaste, finns inte mycket kvar.
Från den 5 februari 2018 återgick Bergslagssjukhuset till offentlig drift inom Region Västmanland, efter att ha drivits på entreprenad av Mitt hjärta sedan 2010. Samtidigt bytte sjukhuset namn till Västmanlands sjukhus Fagersta.
Några översiktsplaner från de olika utbyggnadsetapperna från skriften Hälso- och Sjukvården i Fagerstabygden, av Nils Carlsson, sjukvårds dir. 1971-84.