September 2019 – Vår stads historia, del 4 1970 – 1985

Av Margaretha Eriksson.

Orosmoln kryper upp i horisonten

Från början av 1970-talet skulle Fagerstas framtid komma att avgöras.
Året är 1970 och 3 940 personer är anställda på Fagersta bruk och verkställande direktör är Lars Edlund. Han kommer att få en tuff utmaning.

Som lite kuriosa kan nämnas att Secoroc det här årtiondet får den första roboten. Den får namnet Hugo, samma namn som Metalls ordförande under denna tid.
-Han jobbar inte så mycket, var den skämtsamma förklaringen.

Men det skulle bli allvarligare. I ett förråd i rörverkets källare förvaras nickel. Denna metall är en bristvara och står högt i pris. Några personer tror inte att det ska märkas så mycket om lite i taget försvinner. Men efter en tid görs upptäckten att det även är tomt på nickel i förrådet som tillhör överstyrelsen för ekonomiskt försvar. Den fräcka stölden av 100 ton nickel är värd 1,6 miljoner. De skyldiga är alla anställda på bruket och får sona sina brott med fängelse och böter.

För att öka kapaciteten av rostfritt stål beslutade styrelsen inför 1970-talet att bygga ett nytt stålverk. Det ska byggas på den plats där Fagersta skolor ligger.

 

De gamla skolhusen rivs och en lång skolepok går i graven. I december 1970 står ljusbågsugnen i Stålverk 2 färdig att tas i bruk. Därefter kommer verket att kompletteras med vakuumanläggning, skänkugn och stränggjutning.Men det är låg orderingång och lagren växer. Det är också problem med inkörning av de nya anläggningarna. Dålig lönsamhet och försämrad likviditet gör att Lars Edlund inte längre har ägarnas förtroende och tvingas avgå. Han efterträds av Erik Nygren.

Situationen förbättras inte och ledningen tar då ett beslut att ta hjälp av företagsdoktorn Ulf af Trolle. Per Hellström minns hans ankomst.
-Det var tre krav han ville få uppfyllda under tiden i Fagersta. En reseskrivmaskin, en nyckel till personalingången och en skivstång, berättar Hellström. Den senare för att hålla sig i trim.
Det första mötet mellan Trolle och bruksledningen föregås med en viss oro.
-Vi är alla snyggt klädda i kostym och är något skärrade inför mötet, säger Göran Larsson. Det första vi ser när vi kommer in i rummet är skivstången. Själv sitter Trolle klädd i träningsoverall bakom skrivbordet. Hans stämpelkort visar att han kommit redan klockan halv sex på morgonen. Resultatet av hans arbete blev att bilda en mängd enheter med intern styrelse och egna stadgar och att 150 tjänstemän måste bort.
-Det var ett dramatiskt besked, men styrelsen försökte hjälpa så många som möjligt att få nya arbeten eller hjälp att starta eget, förklarar Per Hellström.
Men Trolle har tur med sig. Konjunkturen ändras och 1974 blir ett rekordår och nu fattades det arbetskraft. Plötsligt behövs 500 metallare för den fortsatta driften.

 

När den största ägaren i Fagersta, Industrivärden i samråd med Svenska Handelsbanken säljer 65% av Fagerstas hårdmetalltillverkning, Fagersta Seco, till konkurrenten Sandvik den 1 januari 1974 protesterar Ulf af Trolle våldsamt. Seco är vid sidan av Secoroc den mest utvecklingsbara delen av Fagersta enligt Trolle.

Sandvik bildar bolaget Seco Tools AB. Ägarskapet av Seco Tools delas mellan Fagersta och Sandvik med Sandvik som majoritetsägare.

Källa: Ulf af Trolles bok, Ett andfått liv – Mina ekonomiska memoarer.

 

En kolstålsutredning tillsätts 1977 och den föreslår nedläggning av det malmbaserade kolstålet. Hyttor och gruvor läggs ner och det innebär 300 förlorade arbetstillfällen.
År 1978 spricker utredningen om en stålfusion mellan Fagersta, SKF och Sandviken. Kinnevik blir ägare till Fagersta AB. Genom Kinnevik skapas ökade förutsättningar för ett samarbete mellan Sandvik och Fagersta. Stålrörelsen fortsätter i Fagersta Stainless och AST. Men Stainless drar det kortaste strået när det gäller det rostfria stålet och trots protester och demonstrationer av befolkningen blir det slutet på Fagerstas metallurgi.

År 1984 upphör Fagersta AB som stålbolag. Det nya bolaget döps om till Kinnevik som också övertar Fagerstaliljan som företagssymbol.
Sommaren 1985 blir nedläggningen av Stålverk 2 ett faktum. Dessförinnan har ugnarna i Stålverk 1 lagts ned så när som på de små (10-tons) högfrekvensugnarna som får leva ytterligare något år.
Även om metallurgins historia är över så har vi tre världsledande företag som nu är motorn i vår bygd. Seco Tools, Epiroc (fd Fagersta Sercoroc senare Atlas Copco Secoroc) och Fagersta Stainless.

Fagerstaliljan sitter idag ovanför ingången till Kinneviks fastighet på Skeppsbron 18 i Stockholm. Trots att symbolen färgats röd i stället för blå, så är det ändå vår lilja och den verkar lite malplacerad.

Förebilden är ju ormbäret som växer här i vår Bergslagsbygd.