Av Göran Råberg
Ulfsbo, den gamla bergsmansbyn, tillhörde förr Söderbärke socken, Västerbergslagen i Dalarna. Den överfördes år 1941 till Fagersta i Västmanland mest på grund av byns geografiska läge. Eftersom det förr i tiden inte fanns vägar, möjligen någon enstaka klövjestig, var sjöar och vattendrag förbindelser mellan byar och boplatser. Den tidigaste bebyggelsen har i regel uppstått i närheten av sjöar och vattendrag.
Större delen av byn är en halvö. Den omges vid södra änden av sjön Barken på gränsen mellan Dalarna och Västmanland med sjön Saxen i söder, ett sund mellan Saxen och Barken i väster och Kolbäcksån med sjön Vevungen i norr.
Den odlade jorden till byns fyra stamhemman har funnits i Ulfsbo. Stora delar av denna jord har nu genom plantering återgått till skogsmark. Dessa hemman kallades för bergsmansgårdar och hade egen hytta och ägarna bedrev bergsbruk.
Den äldsta hyttan
Den äldsta av de hyttor som kan sammankopplas med Ulfsbo är med säkerhet den som vi kallar Bovallshyttan. Platsen för denna hytta var där Fagersta Kommuns vattenverk nu är beläget. När vattenverket byggdes år 1945-46 hittades en stor mängd av slagg. Vid en kabelgrävning 1964 påträffades masugnbottnen till den gamla hyttan. Det utfördes inga vidare undersökningar vilket bara är att beklaga. Slaggresterna hade en sådan beskaffenhet att de måste ha uppkommit för mycket länge sedan. Bovallshyttan ödelades troligen på 1620-talet.
En andra hytta
Från mitten eller slutet av 1620-talet har det funnits en andra hytta. I Bergskollegis huvudbok år 1637 finns noterat att det blåsts i 6 dygn och gett 1 ½ fat i tackjärnstionde. Denna hytta måste varit belägen på Ulfsbo halvö mellan sjöarna Saxen och Vevungen. På den tiden låg Barkens och Saxens vattenyta mer än en meter högre än Vevungens vattenyta på grund av att Kolpebostreken var orensad på sten innan Strömsholms kanal byggdes i slutet på 1700-talet.
Längs den gamla torrlagda bäckfåran finns en trolig plats för hyttan och det är där Listikärret slutar. Här finns slaggrester kvar. Denna hytta var troligen i drift under första åren på 1700-talet.
Bergsmännen flyttar till Semla
En ny hytta byggdes, ”Före övre Simbla smedjas damm” år 1639 och kom till skatt 1641. Att Ulfsbo bergsmän byggde hyttan just där kan ha flera orsaker. Under de första åren att räknas bland Söderbärke hyttor så kom den sedan att hamna bland hyttor i Norbergs bergslag. Ändringar av gränser förekom tätt som oftast på den tiden.
En anledning till att den uppfördes där kan vara att den vattenkraft som fanns i Ulfsbo inte räckte till en hytta av den storlek som då skulle byggas. Ulfsbo bergsmän, som hade strandrätt från Barken ner till Simbla, kanske ansåg sig ha rätt till vattenkraften. Avståndet var kort till Simbla hammarsmedja för att frakta tackjärnet.
År 1650 brukades hyttan av fyra bergsmän från Ulfsbo. I bergmästarrelationer Gruv och Bruk år 1694 anges följande: ”Ulfsbo hytta brukas av 4 bergsmän från Söderbärke Socken, och är belägen före övre Simbla smedjas damm, gående med underfallsvatten ur en stor ström som kommer från Västra Dalarna och rinner igenom Norr- och Söderbärke socknar, har ganska ringa skog att de inom några års förlopp bliva skogslösa, göra nu endast 12 – 14 dygnsblåsningar och gav i fjol 4 skeppund och 19 lispund i tionde och 14 lispund dygnet.”
Stor ombyggnad
Under 1600-talet hände saker vid Simbla som kom att ha betydelse för bergsmännen och Ulfsbo hytta. År 1601 byggde bergmästare Pär Jönsson den nedre Simbla hammaren. 1630 utökades hammarsmidet när Häradsskrivaren Samuel Månsson lät bygga den övre hammaren. Simbla bruk kom att en bit in på 1700-talet bestå av 3 hamrar och 6 härdar. Om Simblas gamla hytta i början levererade tackjärnet till detta hammarsmide så kom det sedan från Melings hytta och Ulfsbo hyttor. Simbla hytta var år 1667 ödelagd.
Ägaren till Hagge bruk, handelsmannen och brukspatronen Tidich Gunnarsson, ingick 1701 äktenskap med Anna Catharina Timm, änka efter brukspatronen vid Simbla bruk Peder Larsson Nohrström. Tidich Gunnarsson blev på så sätt delägare av Simbla bruk och förvärvade även del i Ulfsbo hytta. I bergverksrelationerner Öster och Västerbergslagen från början av 1700-talet kan man läsa: ”att Ulfsbo hytta possideras av handelsmannen Tidich Gunnarsson och fyra bergsmän, brukar ömsa gånger det ena året Tidich Gunnarsson och det andra året bergsmännen. Skogen var mycket ringa och kolet måste köpas. Hyttan brukas endast 3 – 4 veckor. Vad Tidich Gunnarsson tillverkar går till Simbla hammare. ”
Det är nog helt klart att samarbetet mellan bergsmännen och de kapitalstarka bruksägarna var orsaken till att Ulfsbo hytta år 1736 byggdes om på ett mera kostnadskrävande sätt. Följande upplysning får vi i bergverkssrelationer år 1737: ” Ulfsbo vardt år 1736 alt ifrån grunden av idel gråsten uppmurad, utan något trävirke innehaves av Sembla bruks posessor som sitt tackjärn sielf oppsmida låter samt 5 stycken Bergsmän hvilka sistnämnda hafva ung och klen skog men vattendräkten är ömnigt kommande ifrån Stora siön Barken.”
Kanalbygge hyttans öde
Under 1700-talets sista decennier kom det att hända saker som medförde stora förändringar för bergsmännen i Ulfsbo. År 1764 gjorde Direktor Johan Ulfström en studieresa utmed Kolbäcksån upp i Dalarna i syfte att undersöka möjligheterna att bygga en kanal. Han lade fram en plan för arbetet som 1776 godkändes och därmed kunde Strömsholms kanal börja byggas. Planenligt kom kanalen att gå över platsen för Ulfsbo hytta som därför måste rivas. De dåvarande ägarna till Simbla bruk, Timm och Bedoire, ansåg fördelen med kanalen, framförallt från fraktsynpunkt var av så stor betydelse att de inte begärde någon ersättning för sin del i hyttan.
Men för bergsmännen i Ulfsbo var förhållandet ett annat. De ville behålla sin hytta som tidigare varit en mulltimmershytta men som byggts om helt i sten. Den var i gott skick med goda blåsningsresultat. Det var efter sega förhandlingar på Larsbo herrgård som Direktor Ulfström den 17 juni 1776 kunde övertyga Ulfsbo bergsmännen Hans Hermansson, Anders Matsson, Mats Andersson och Erik Matsson om nödvändigheten att riva hyttan. De fick i ersättning del i Bråfors hytta och 66 2/3 riksdaler till kolhus och järnbodar. Den sista Ulfsbohyttans öde var därmed avgjord.
Fler bilder
Källor:
Framtidstro. Årsbok 77, Västmanlands Museum, år 2000-2001 ISSN: 0349-9820 (Artikel om Ulfsbo by och bergsmän av Bror Pettersson)
Västmanlands Folkblad, diverse artiklar av Gösta Johansson
Riksantikvariets sökfunktion, Fornsök, länk: https://app.raa.se/open/fornsok/