Del 2: 1967 – 1979

Av Göran Råberg

Källor: Fagersta Brukens historia och Axel Råberg
Samtliga bilder är fotograferade av Göran Råberg
(bilderna är klickbara för högre upplösning i vanlig ordning)

Tisdagen den 15 maj 1979 var jag och min far Axel, på studiebesök till Rudgruvan, jag hade kameran med, en Olympus OM2 med 35 mm objektiv + Olympus blixt och Kodakchrome 64 diafilm, och tog en mängd bilder. Här kommer en del av dem som jag inskannat.

Från 1967 så övergick brytningen i Rudgruvan från järnmalm till dolomit. Järnmalmen kom fortsättningsvis från Bäckegruvan i Riddarhyttan.

Dolomit är ett mineral bestående av kalciummagnesiumkarbonat och är en karbonatbergart. Bergarten är nära besläktad med kalksten. Den bildas genom att kalksten utsätts för en process som kallas dolomitisering, vilken i korthet går ut på att en del kalciumjoner byts ut mot magnesiumjoner. Kemiska formeln är CaMg(CO₃)₂. Liksom kalksten, förekommer dolomit både som sedimentär och kristallin. I Sverige finns det inga kända förekomster av sedimentär dolomit. All den svenska dolomiten är kristallin och dessutom väldigt gammal, (ca en miljard år), och finns i urberget.

Dolomiten i Rudgruvan bröts och krossades. Den användes sedan i Fagersta hytta som slaggbildare i masugnsprocessen.

Rudgruvan, 1979-05-15

Gruvspelet, tv Gruvfogden Georg Wedell och Axel Råberg th

Georg Wedell och Tapio Ihanus

Gruvhissen

Till gruvhissen i laven

Vi åkte med ett ackumulatorlok, tillverkare Oskarshamnsvarv, en 740 m lång sträcka mot öster till Fiskarbäcksgruvan och dolomitbrytningen på 170 m nivån

Atlas Copco lastmaskin LM-56, är tryckluftsdriven via slang

Tapio Ihanus lastar den framsprängda dolomiten

Tömmer dolomiten i en Granby-vagn

Med gruvlok och vagnar åkte vi tillbaks till lossningsplatsen bredvid hiss-schaktet

Vi tog gruvhiss ner till 270 m nivån där fickan över grovkrossen fanns

Tömning av dolomiten från en av Granby-vagnarna ner i störtschaktet till gruvkrossen på 270 m nivån

Krossad dolomit fylldes i en skippbehållare, (hissen för upptransport av material)

Därifrån tog vi hissen till 320 m nivån där den nedkrossade dolomiten transporterades till skippen

Från krosshuset transporterades dolomiten till en silos som syns i övre högra hörnet. En mindre del av dolomiten gick till anrikningsverket i mitten på bilden

Från gruvlaven transporterades dolomiten till krosshuset

I anrikningsverket maldes en del av dolomiten i stångkvarn med vatten för användning i Semla Dammsjö som pH höjare. Sjön användes som en stor neutraliseringsanläggning för betsyror, start 1961 med tillstånd av miljömyndigheten

I silon till höger hamnade den krossade dolomiten

Informationsskylt

I en lång rörledningen pumpades en slurry med den finmalda dolomiten och vatten från anrikningsverket till Semla Dammsjö. I denna sjö lärde jag mig simma 1958, vid 6-års ålder, och då var den en vacker skogssjö och populär badplats, idag en skogsglänta med lövskog

Vägskylt till Rudgruvan

Nyckeltavla till bostäder för anställda vid Rudgruvan

Vy från öster, Rudgruvans lave till vänster, till höger ligger dagbrottet för den norra rudgruvemalmen där brytningen startade år 1806 under Semla Bruks ägo ned till ca 40 m djup. Utmålen för södra och norra rudgruvemalmerna är beviljade år 1806.

Stängning och vattenfyllning av Rudgruvan onsdagen den 20 juni 1979

Sista nedfarten för gruvhissen

Rudgruvan, onsdag 1979-06-20

Gruvhiss till 125 m nivån

Vandring till vattenledningen från Kolbäcksån

Öppna ventilen för vattnet från Kolbäcksån, ventilen uppe vid ån är ännu stängd som tur är, vattentrycket är 12,5 bar på 125 m djup

Sista uppfarten med gruvhissen

Tapio Ihanus öppnar ventilen för vattnet uppe vid Kolbäcksåns östra strand norr om kraftverksdammen

Birger Jakobsson från elavdelningen bryter strömmen till gruvan

Behovet av vatten från Kolbäcksån ner i Rudgruvan berodde på att gruvan inte hade tillräckligt med grundvatten för bland annat anrikningsverket som försörjdes med vatten från gruvpumparna och till allt vatten som behövdes för att pumpa allt avfall till Semla dammsjö.