av Göran Råberg
Bilder från Google Maps
Det är många Fagerstabor som inte vet varifrån gatunamnen i Fagersta kommer. Här följer en liten förklaring till de ibland konstiga namnen.
Aspelinvägen. Namnet kommer från brukspatronerna far och son Thomas och Christian Aspelin. Thomas brukspatron mellan 1852 till 1877. Sonen Christian Aspelin brukspatron mellan 1877 till 1907.
Axel Fornanders väg. Namnet kommer från brukets VD mellan åren 1924 till 1942.
Bland mycket annat drev Axel Fornander envist igenom den hårdmetallforskning som ledde till att både Seco Tools och Epiroc finns i dag och som gett flera tusen Fagerstabor och personer från grannkommuner arbeten genom åren. Officiellt är han ihågkommen med en väg som leder från centrum förbi Secos första fabrik på Holmen till andra sidan.
Bessemergatan. Namnet ges av Bessemerprocessen, en av de första götstålsprocesserna som började användas i Sverige i mitten på 1800 talet. Den infördes vid Västanfors hytta år 1860 med en fast ugn. Denna ugn ersattes med två förbättrade vickbara konvertar år 1866.
Brinellvägen. Johan August Brinell anställdes av Christian Aspelin som överingenjör och metallurg i Fagersta och var verksam mellan år 1882 – 1903.
Bruksvägen. Härstammar från Fagersta Bruk eller ”vägen ned till bruket”.
Dolomitvägen. Dolomit användes i masugnar som slaggbildare. Bergarten är nära besläktad med kalksten, som också fungerar som slaggbildare.
Gruvvägen. Namnet härstammar från gruvbrytning av järnmalm.
Götgatan. Göt är ett gjutet stålämne att vidareförädlas genom valsning eller smide.
Järntorget. Namnet är kopplat till järntillverkningen i Fagersta.
Knapervägen. Namnet härstammar från ordet ”knaper” som var ett i Fagersta använt namn på högre tjänstemän på bruket.
Kolargränd. Namnet förknippas med kolare, en person som framställer träkol i en kolmila. Passar bra i Kolarbyn.
Lancashiregatan. Namnet Lancashire kommer från en äldre engelsk stålprocess, Lancashiresmide, användes under mitten av 1800-talet på Fagersta Bruk.
Malmvägen. Namnet kommer från vägarna för malmforor, malmtransport med häst och vagn av framsorterad, (skrädad), styckemalm från gruvorna till hyttorna.
Martingatan. Namnet sammanhänger med Martinprocessen, som är en götstålsprocess. Namnet Martin är franska och uttalas [martäng-].
Sans-a-toutvägen. Sans a tout, en fransk fras som används i spelet bridge, det betyder ” spel utan trumf ”. I huset t.v. på bilden, Sans-a-toutvägen 1, var tjänstemäns ungkarlslägenheter. Ungkarlarna arbetade på bruket och hyrde lägenheterna av bruket. Ungkarlarnas största fritidsnöje var att spela bridge. Därav vägnamnet.
Källa: Berättat för ca 12 år sedan av numera framlidne Sten Håkansson.
Slaggvägen. Namnet kommer av slagg som är en biprodukt från masugnar och stålugnar.
Smidesvägen. Namnet kommer av smidesbearbetning av stålämnen.
Smältaregränd. Smältare är benämningen på personen som sköter smältugnen i stålverket.
Spelstyrargränd. Namnet härrör från benämningen på en person, spelstyrare, som manövrerade gruvhissar manuellt från maskinhuset ovan jord innan hissmaskineriet under senare tid blev automatiserat.
Valsverksvägen. Valsverk är benämning på en uppbyggd utrustning för valsning. Utför en plastisk bearbetning av ett stålämne med hjälp av valsar som leder till färdiga produkter som plåt och tråd.
von Rosens väg. Alla de vackra trädplanteringarna (t.ex. efter Dalavägen) är en mans förtjänst, nämligen greve Magnus von Rosen. Han var Christan Aspelins systerson.
