En gång Sveriges modernaste kontor

Text: Margaretha Eriksson. 
Bilder: Göran Råberg.

Brukskontoret är en pampig byggnad i tre våningar, från 1961 fyra våningar. Det invigdes år 1939 och blev omtalat som det modernaste industrikontoret i Sverige. Foto Fagersta Bruksarkiv

 

I dagarna skrivs det spaltmeter om vårt gamla brukskontor och ingen vet ännu dess öde. Ska det duga som arbetsplats åt de människor som styr vår kommun? Nedslitet och omodernt, är ett allmänt omdöme. Sälj det, är ett annat förslag. Det anrika kontoret ser fortfarande ståtligt ut där det ligger med sina fönsterrader mot det gamla bruksområdet. Innanför de röda tegelväggarna finns så mycket av vår brukshistoria.

1930-talets arkitekt på modet hette Cyrillus Johansson, han var bland annat stadsarkitekt i Ludvika mellan åren 1931-1941. Det låg då nära till hands för brukskoncernen i Fagersta att be om hjälp, när tankar på ett nytt brukskontor började gro. Brukskoncernen växte och stålet var vår framtid. Det gamla brukskontoret hade blivit för litet.
Det var inte bara det nya brukskontoret som Cyrillus Johansson ritade, en hel del andra byggnader i kommunen bär också spår av hans arkitektkunskap.

År 1939 stod kontoret färdigt för inflyttning. Exteriören var rött tegel, det var ett material som Cyrillus Johansson tyckte om att arbetade med. Han var också inspirerad av den kinesiska byggnadsstilen. På det nya kontoret och andra byggnader i Fagersta kan man se en orientalisk touch på hustaken. De utsvängda takfallen har en lätt pagodstil.

När Svensk Filmindustri behövde en tidsenlig interiör för sin industrifilm Stål, förlades upptagningarna till Fagerstakontoret.

 

Inomhus sparades ingen möda på inredningen. Den skulle vara sparsmakad och stilren, och det rostfria stålet skulle framhävas. Hissdörrar och trappräcken glänste i entréhallen och genom de stora glasdörrarna skymtade näckrosdammen. Alla tre våningsplanen hade samma eleganta utseende.

Det nybyggda kontoret ansågs vara landets modernaste brukskontor. Axel Fornander var då disponent och verkställande direktör mellan åren 1924-1942.

Konstnären Nils Öst från Norberg fick i uppdrag att dekorera väggarna på varje våningsplan. Det resulterade i fyra monumentala frescomålningar som berättade om olika arbetsmoment i verkstäderna. Det glödande stålet och de kraftfullt målade gestalterna drog åt sig blickarna.

Nils Östs målningarna skildrar arbetslivet på verkstadsgolvet. De ger ett pampigt intryck för besökande på kontoret.

Väggmålningarna fotograferade av Göran Råberg, 2020-01-07

Det är många Fagerstabor som haft sin arbetsplats på brukskontoret. I folkmun kallat, Nya kontoret, till skillnad från det gamla, som låg längre ned mot Kolbäcksån. Kontoret hade från början en öppen planlösning, men senare delades golvytan upp i smårum med en lång korridor i mitten.
Internet låg ännu i sin linda. Kundorder skrevs ut på elektriska skrivmaskiner. Dessa order kopierades för vidare befordran till de berörda verkstadskontoren.
Som lite kuriosa kan nämnas att tippex hade en strykande åtgång i dåtidens kontorsarbete. Det var oerhört lätt att slå ett felslag. Rörposten var också ett effektivt hjälpmedel för snabba leveranser till verkstadskontoren.

 

 

År 1961 byggdes det till en våning på kontorshuset. Armerad Betong svarade för ombyggnadsarbetet, de hade även byggt kontoret 1939. De lyfte hela det väldiga taket med hjälp av 80-talet domkrafter. Foto Fagersta Bruksarkiv

Så här ser ett pagodtak ut i arkitekten Cyrillus Johanssons tappning. Foto Göran Råberg, 2020-01-07

Varje våning var fylld av tjänstemän. Koncernens ledning fanns där, liksom avdelningar för försäljning, inköp, ekonomi och planering för att nämna några. Det gällde att på ett effektivt sätt styra verksamheten och få en återrapportering.
Kontakter med koncernens övriga verk, försäljningsbolag, kunder och leverantörer var viktiga för verksamheten.
Det återstår nu att se om Cyrillus Johanssons välplanerade kontorshus från år 1939 drar det längsta strået i kampen om en ny arbetsplats för kommunens anställda.