Av Göran Råberg
Uddnäs mekaniska kraftstation
I mitten av 1800-talet uppfanns och utvecklades vattenturbiner ute i världen. Den första effektiva och användbara vattenturbinen utvecklades av fransmannen Benoit Fourneyron 1826. Drygt 20 år senare uppfann James B. Francis den så kallade francisturbinen. Ännu var inte elgenerering utvecklad och industrin använde mekanisk lintransmission från turbiner till sina verkstäder. I Sverige använde Qvist & Gjers ingenjörsbyrå i Arboga francisturbinen från 1880-talet. Francisturbinen blev deras huvudtyp av turbiner. Qvist & Gjers var specialiserade på att rita och konstruera vattenkraftsbyggnader och vattenkraftsmaskiner, de levererade turbiner och byggnadsritningar till Fagersta Bruk.
Under Aspelinarnas tid, under andra halvan av artonhundratalet, gick Fagersta Bruk över från vattenhjul och konstgångar till kraftöverföring via lintransmissioner från vattenturbiner. För att öka kraften till Fagerstas verkstäder anlades 1885 vid Uddnäs en kraftstation med 3st francisturbiner på tot 370 hk.
Den mekaniska kraftöverföring via lintransmission från vattenturbiner i Uddnäs var i drift mellan 1885 – 1916. Holmens turbinhus, vid Fagersta fallet mellan ca 1880 – 1918, med 2st francisturbiner på tot 430 hästkrafter, högre effekt på grund av vattnets högre fallhöjd än i Uddnäs.
Byggmästare Simon Lundgren berättar i skriften Fagersta Forum nr 5-6 1948 om sitt liv och byggen i Fagersta. Där står det berättat om en episod från 1890-talet innan Lundgren blev byggmästare. ”- När vi en gång skulle sätta ned en turbin i turbinhuset i Uddnäs, stod överingenjör Brinell trots köld och mörker i skenet av de flämtande fotogenlamporna nere på arbetsplatsen redan klockan sex på morgonen innan ännu byggmästare Eriksson var kommen.”
”- I detta turbinhus höll jag förresten på att få sätta livet till vid ett katastroftillbud. När linorna skulle kopplas på kom turbinen för hastigt igång och den linända, som skulle ut genom väggen kom aldrig ut utan fastnade i väggen. Linan kastade sig in bland alla linskivorna och hotade till och med att gå in i de andra igång varande linskivorna. Alla rusade ut ur turbinhuset för att undgå den tunga linan som piskade omgivningen rent livsfarligt, men hur det var fick jag ordning på turbinen innan en större olycka skett.”
Simon Lundgren fick sedermera tjänsten som byggmästare efter att byggmästare Eriksson avled 1907.
Plan över Fagersta verken 1915, lintransmissionen från Uddnäs och Holmen markerat med rött
Turbinhuset i Uddnäs efter nedläggningen, linorna är borttagna
Lintransmissionen från Uddnäs mot norr, ca år 1900
Södra götgården, järnvägsstationen och brukshotellet. Till höger lintransmissionen från turbinhuset i Uddnäs, ca år 1915
Göt- och ämnesgården. Från vänster till höger, brukskontoret, gamla valsverket, mekaniska verkstaden, martinverket, ca 1915
Artiklar om Fagerstas mekaniska kraftstationer på vår hemsida:
Holmens turbinhus
Länk: https://bruksmuseet.se/turbinhuset-pa-holmen-del-1-april-2024/
Artiklar om Fagerstas elektriska kraftstationer på vår hemsida:
Semla I och II
Länk: https://bruksmuseet.se/maj-2015-fagersta-bruks-forsta-elektriska-vattenkraftverk/
Västanfors gamla kraftstation
Länk: https://bruksmuseet.se/vastanfors-gamla-kraftstation/
Semla III
Länk: https://bruksmuseet.se/kraftstationen-semla-iii/
Reservkraftstation ”Ångreserven”
Länk: https://bruksmuseet.se/september-reservkraftstationen-angreserven/
