Av Inez Karlsson
I Bruksmuseet hänger en mycket intagande tavla av ett grönmålat hus omgivet av björkar. Den osignerade oljemålningen föreställer ett av de första egnahemmen i Fagersta, nämligen villan som fanns på Dalavägen 16, byggd av Simon Lundgren, byggmästare på Fagersta Bruk.
Simon Lundgrens villa i djärv färgglädje bröt av mot den omgivande bebyggelsen, foto Inez Karlsson
Simon Lundgren, foto ca 1947
Simon Lundgren var född 1872 i Fläckebo, i ett lantbrukarhem. Som 16-åring blev han gästgivaredräng på Gästis i Västanfors. Sommaren 1892 kom han till Fagersta som diversearbetare i verkstäderna. I arbetet ingick att lossa stenkol från pråmarna som kom kanalvägen från Stockholm. När stenkolen lossats skulle pråmarna fyllas med stångjärn. Tolv pråmar i sträck lossades och lastades, men så var det också elva timmars arbetsdag.
Efter arbete ett år i Västanfors hytta följt av en del byggnadsarbete erbjöds Lundgren att börja som snickare vid Fagersta Bruk. En av de första uppgifterna var ett tvättstugebygge för brukspatron Christian Aspelin, som nyss hade startats av överingenjör Johan August Brinell. Tvättstugan skulle ligga på en udde nedanför herrgården, en till synes fridfull arbetsplats fjärran från tillsyn och kontroll. Brinell var dock känd som en ytterst noggrann och energisk arbetsledare och rätt som det var kom han roende över kanalen i en liten jolle och inspekterade. Han kunde komma vid tider då man minst anade det, han kontrollerade även detaljer och var snabb att sätta sig in de mest invecklade fackmannaproblem. Sällan såg man när han var i faggorna, alltid klädd i sin långa svarta överrock.
Bygget av brukshotellet, som började 1896, var starten på år av intensivt byggande. Lundgren byggde den första arbetarbostaden 1899 vid Sveavägen 15 som snart följdes av ytterligare fyra bostäder, varav en byggdes på tretton arbetsveckor av bara tre arbetare.
När landsvägsbron i Semla byggdes om 1900 kom förstås Brinell på inspektion. Han ifrågasatte om förankringarna var säkra, och ville prompt känna efter själv. Med uppdragen rockärm ställde han sig på knä och stoppade armen i det iskalla strömvattnet. Han blev våt upp över armbågen men såg nöjd ut, när han kramade vattnet ur rocktyget, satte sig i släden och beordrade kusken Andersson att sätta full fart tillbaka till bruket.
Midsommarafton 1906 är en märkesdag i brukssamhällets historia. Den dagen togs det allra första spadtaget till egnahemsbyggandet i Fagersta. För att få fart på byggandet fick Lundgren ledigt från bruket en hel sommar. Med en stab på tolv man planlade de och anskaffade material. Åren 1906–1907 byggdes tolv egnahem kring nuvarande von Rosens väg–Smällbovägen. På den tiden kostade husen 3 000–5 000 kr beroende på storlek.
Brukets och samhällets utbredning 1918. De första egnahemmen byggdes kring nuvarande von Rosens väg–Smällbovägen.
Simon Lundgrens villa med adress Dalavägen 16 låg vid korsningen mellan vägarna.
År 1907 utnämndes Lundgren till bruksbyggmästare. Han fick då också arrende- och byggnadskontrakt för en hörntomt på nära 2 000 m². Det var rena vildmarken här i utkanten av samhället. En tre meter hög avskrädeshög vittnade om att bruket hade haft sin avstjälpningsplats i området. På Lundgrens tomt växte 52 björkar.
Det var disponent Axel Wahlberg som hade föreslagit tomten. ”Lundgren har fått den finaste tomten av allihop, när den blir i ordning”, sade han, ”låt träden stå kvar så mycket som möjligt så skall han få se, så vackert det blir”. När bygget var klart valde Lundgren också att låta många björkar stå kvar, och var mycket nöjd med sin tomt. År 1922 fick han friköpa den för 525 kr.
Simon Lundgren framför sin villa omkring 1947
En passus i byggnadskontraktet om eventuell strejk och strejkbryteri är värd att notera: ”I den händelse att vid eventuellt större strejkutbrott inom verkstäderna bruket önskar, att arrendatorn i trots af strejken skall fullgöra sitt arbete men af fruktan för därvid möjligen förknippat obehag ej anser sig kunna göra detta, skall denna vägran icke anses som kontraktsbrott för så vidt flertalet arrendatorer genom inför Brukets ombud företagen, sluten omröstning, visat sig icke, under förhanden varande förhållanden, våga gå i arbete.”
Fram till 1933 hade sammanlagt 151 egnahem byggts. När bruket erbjöd räntefria lån ökade byggtakten. Åren 1933–1941 byggdes omkring 250 egnahem och när Fagersta blev stad 1944 var antalet 500.
Under sina 50 år i branschen såg Simon Lundgren Fagersta växa från ödemark till stad och var med om att bygga hundratals hus. Efter pensioneringen 1937 anlitades han som kontrollant vid olika byggen i samhället. Det första uppdraget gällde Fagersta Bruks huvudkontor som stod klart 1939.
Del av plankarta från 1941, Simon Lundgrens tomt markerad med röd tomtgräns norr om Korskyrkan. Fagersta Bruksarkiv
Del av plankarta från 1918 med namnen på alla som byggt egnahem i området, reprofoto av karta i Bruksmuseet av Göran Råberg
Idag har björkarna återtagit Simon Lundgrens gamla tomt. Huset revs på 1970-talet på grund av ändring i stadsplanen då 4 av de 5 husen i kvarteret Erika löstes in och revs av kommunen. Den planerade vägen från bostadsområdet Rönningen skulle byggas över kvarteret Erika med utfart på RV 68/69 men förslaget blev inte av och Blomstervägen byggdes istället om med utfart på RV 68/69. Foto Google Maps
Källor:
Arkiv Digital
Fagersta Forum 1948:5-6
Förfall och återanvändning: Arbetarbostäder i Fagersta (1972)
Villaägarna 2015:2
Westanfors Fagersta – från socken till stad (1943)
