Människa, miljöer, landskap – en resa från Fagersta till 1860-talets Indien
Årsmötet 2015 inleddes av Jan af Geijerstam med rubricerade föredrag.
På 1860-talet for Nils Mitander, endast 26 år gammal, och två andra unga svenskar till Indien för att bygga järnverk. Sverige var känt för att tillverka kvalitetsjärn. Mitander och en av hans följeslagare, Julius Ramsay, var utbildade metallurger och hade en viss grundkunskap men ingen direkt erfarenhet. De förde dock med sig den för den tiden modernaste teknologin. I Indien hade sedan lång tid tillbaka tillverkats järn i liten skala och man ville nu skapa en storskalig tillverkning.
På 1800-talet tog det ett par månader att resa till Indien och förhandsstudier var därför uteslutna. Svenskarna fick vid ankomst omedelbart kasta sig in i projektet. De lät bygga en masugn och började några trevande försök. I Indien ville man egentligen få till en egen järnproduktion medan man i Storbritannien ville ha avsättning för sitt järn. Det hela slutade med att britterna lade ned det indiska projektet.
Det intressanta föredraget byggde i stor utsträckning på att jämföra den indiska historien med den svenska järnhanteringens kris under 1970- och 1980-talet.
Lämna ett svar