Fagersta växte ut från stadsdelen, ”Andra Sidan”, dvs den västra sidan om Kolbäcksån. Vid Kolbäcksån anlades 1611 en stångjärnshammare på en plats där järnframställning också pågått sedan medeltiden. Hammaren blev början till Fagersta bruk, runt vilket så småningom ett samhälle växte upp. Eftersom Fagersta växte på den östra sidan om Kolbäcksån uppstod problem vid passagen genom industriområdet som växte fram mellan Andra Sidan och bostadsbebyggelsen.
Av Göran Råberg

Fagersta år 1774, förslag av Johan Ulfström över kanalbygget på uppdrag av Bergskollegium. Kanalen byggdes 1777 – 1795. Kartan finns på Strömsholms kanalarkiv, foto Göran Råberg.

Fagersta sluss och industriområde, ca 1860, efter kanalombyggnaden. Kartan finns på Strömsholms kanalarkiv, foto Göran Råberg.

Utsikt från reservångkraftverkets skorsten mot söder över Fagersta Bruks verksområde 1911. Huset i vattnet norr om holmen är tjänstemännens kallbadhus för herrar, damerna hade ett eget på Andra Sidans strand utanför bilden till höger.

Drottning Kristinas bro. Det var den enda fasta förbindelsen mellan Andra Sidan och övriga delar på den östra sidan fram till 1881. Vägen sträckte sig över Holmen till Vasavägen, till höger syns mekaniska verkstaden som uppfördes 1885. Bron raserades av vårfloden 1916, foto från 1900

Drottning Kristinas Bro vid Holmen. Huset med torn är turbinhuset. Där utvanns mekanisk kraft via en vattenturbin. Kraften överfördes via en lintransmission till valsverket och mekaniska verkstaden. 1929 startades ”specialsmältanläggningen” i byggnaden. Det var födelsen av nuvarande hårdmetallföretagen Seco Tools och Atlas Copco Secoroc, foto från 1900

Lösningen på genomfartsproblemet blev ”Undergången”, dvs en genomfart med hjälp av viadukter som byggdes 1931. Bilden är fotograferad mellan mediumvalsverket t.h., och nya plåtvalsverket t.v. (utanför bilden) Bilden är tagen mot Andra Sidan. 1931

Vy från bangården norrut före viaduktbygget, mot det år 1900 ombyggda laboratoriet, till vänster ligger monterhuset, med Fagersta Bruks monter från Parisutställningen år 1900. Intill laboratoriet ses en av de år 1866 byggda bessemerkonvertrarna från Västanfors bessemerverk. 1930

Viaduktbygget utanför monterhuset och laboratoriet. Bortom grävmaskinen ligger stickspåret till hyttan. På åkern till höger skulle senare Brukskoncernens nya huvudkontor komma att uppföras 1929

Meduiumverket t.v. och nya plåtverket t.h. Vägen skulle längre fram i tiden kallas Axel Fornanders väg. 1931

Västra änden av viaduktbygget mellan mediumvalsverket (utanför bilden t.v.) och plåtverket t.h. Mellan slaggstensmuren och plåtverket fylldes marken ut till en ny götgård. 1931

Det färdiga viaduktbygget sett mot sydväst från en punkt nedanför monterhuset. Närmaste bron bär SWB banans spår. 1931