Av Göran Råberg
År 1907-1908 tog den nya ägaren av Fagersta Bruk, det tyska handelshuset firma Possehl & Co, fram en framtidsplan för bolaget. Det innebar bland annat att det utarbetades ett fullständigt förslag till en hyttanläggning med tre masugnar. En sådan anläggning skulle enligt styrelsens uttalande befria företaget från de synnerligen betungande tackjärnsköpen. Det fanns även andra investeringar som behövdes göras och det beslutades att kraftproduktionen för Fagersta Bruk måste ökas. Det innebar att kraftstationen Semla III byggdes 1910.
Semla III under byggnation, ca 1910
Effektvinsten blev 700 kW med Semla III jämfört med Semla I + II. Främst genom att man kunde utnyttja hela fallhöjden till de horisontella francisturbinerna genom en inbyggnad av turbinerna i varsitt cylindriskt tryckskåp med utloppsrör, s.k. sugrör, som förde ner vattnet under ytan i ån genom maskinhallsgolvet efter att turbinen tagit upp kraften i vattnet, genom ”sugrören” bildades en hävert på vattenströmmen så att hela fallhöjden utnyttjades. Tillförseln av vattnet skedde genom två 180 m långa tilloppstuber i trä med en diameter på ca 3 m från dammen som ansluter vid kraftverket. De två turbinerna drev varsin ASEA-generator. Effekten på generatorerna var på totalt 1900 kW och vattnets fallhöjd är 10,5 meter.
Semla III fick en maskinhall med tvärställda sadeltak med nitade takstolar, golv med grönflammiga marmorplattor, troligen Kolmården-marmor.
Interiör av Semla III, foto ca 1912. Vykort, Digitalmuseum
Vattentillförseln till Semla III sker med 2st vattentuber i trä. Längd 180 m och diameter ca 3 m, foto 1910 Digitalmuseum
Semla III, foto ca 1920, okänd fotograf, Digitalmuseum
Flygbild Semla kraftstationer under 1938-39. Semla I är under rivning, maskinhallen med väggar och tak är borta och turbinaxlarna sticker upp genom golvet. Gamla Ulfsbovägen gick över bron vid Semla I och vidare över skjutbron för kanalen, okänd fotograf. Digitalmuseum.
Vid Fagersta bruk gavs prov på ett konsekvent och i högsta grad modernt designtänkande när man 1910 för sin nya kraftstation i Semla, två kilometer uppströms i Kolbäcksån, använde samma spektakulära formspråk med väldiga, uppseendeväckande gavelblinderingar som till laboratoriebyggnaden inne på själva bruksområdet.
Laboratoriet till höger. Vykort från 1913, okänd fotograf
År 1917 byggdes kraftstationen Fagersta I, närmast i bild, med samma enhetliga utformning på gavlarna som Semla III, okänd fotograf
Semla reservkraftstation, belägen inne på bruksområdet rakt väster om Fagersta skola, foto ca 1911 okänd fotograf.
Ångreserven, byggd 1910, var en anläggning som bestod av en ångpanna, ångturbin och en 3-fas elgenerator för att ersätta den elkraft som var prioriterad för bruket från Semlas kraftstation vid eventuellt stopp på kraftförsörjningen därifrån. De svenska stamnäten kom inte förrän efter 1938. Före den tiden var eltillgången helt lokal så det gick inte att få elkraft från annat håll.
Nyare bilder från 2011-05-26, foto Göran Råberg.
Spektakulära formspråk med väldiga, uppseendeväckande gavelblinderingar lika laboratoriebyggnaden inne på själva bruksområdet. Lägg på bilden märke till hur man längst upp på gaveln förkortat Fagersta Bruks AB. I bakgrunden till höger syns trädgårdsmästarbostaden för Semla herrgård från 1700-talet.
De horisontella francisturbinerna ligger inneslutna i horisontella nitade runda tryckskåp för att klara ett högt vattentryck från 10,5 meters fallhöjd
Effekten på de två kraftgeneratorerna är på totalt 1900 kW tillsammans, den blå generatorn närmast i bild är en magnetiseringsgenerator, den behövdes för rotorlindningens magnetisering på kraftgeneratorn
Magnetiseringsgeneratorerna till vänster på bilden. De är kopplade till kraftgeneratorernas axlar via kuggväxellådor
Travers för servicearbeten med 14 tons lyftkraft
Måndagen den 4 juli 2016 klockan 09.13 tryckte vi på stopp för Semla III för sista gången. Stationen hade då producerat el i fantastiska 106 år. Sammanlagt 750 gigawattimmar, motsvarande elen som 150 000 villor förbrukar på ett år! Berättade kommunikationschef Jonas Andrén på Uniper för Fagersta Posten den 20 oktober 2016.
Semla IV startades den 19 Sep, 2017. Foto Göran Råberg 2017-10-22.
Effektvinsten med den nya kraftstationen Semla IV är i jämförelse med Semla III 1,5 MW eller 1500 kW, nästan
en dubblering av effekten på drygt 100 års utveckling av tekniken. 1,9 MW på Semla III mot Semla IV 3,4 MW
Skylt utvändigt på Semla IV, Foto Göran Råberg 2017-10-22
Referenser:
Fagersta Brukens historia, delen 1900-talet
Riksantikvarieämbetet
Inventering av Svenska vattenkraftverk. Bilaga Semla III. Brunnström, Lasse; Spade, Bengt, Riksantikvarieämbetet 1992-03-31.
Länk: http://www.bebyggelseregistret.raa.se/bbr2/show/bilaga/showDokument.raa;jsessionid=8F7E5772B6ED3F87787AC7032B04A35F?dokumentId=21000001671662&thumbnail=false
Elektriska vattenkraftverk: Kulturhistoriskt värdefulla anläggningar 1891-1950. Brunnström, Lasse; Spade, Bengt.
Länk: https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1234492/FULLTEXT01.pdf
Estetik & ingenjörskonst: Den svenska vattenkraftens arkitekturhistoria. Brunnström, Lasse.
Länk: https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1290663/FULLTEXT01.pdf
You Tube film: Semla III kraftstation avställd efter 106 år, foto Lars-Erik Eriksson
Länk: https://www.youtube.com/watch?v=LFMbXUcqQXY
Artiklar om Fagerstas mekaniska kraftstationer på vår hemsida:
Uddnäs turbinhus
Länk: https://bruksmuseet.se/oktober-2016-fagersta-bruks-kraftforsorjning-slutet-pa-1800-talet/
Holmens turbinhus
Länk: https://bruksmuseet.se/turbinhuset-pa-holmen-del-1-april-2024/
Artiklar om Fagerstas elektriska kraftstationer:
Semla I och Semla II
Länk: https://bruksmuseet.se/maj-2015-fagersta-bruks-forsta-elektriska-vattenkraftverk/
Västanfors I
Länk: https://bruksmuseet.se/vastanfors-gamla-kraftstation/
Reservkraftstationen ”Ångreserven”
Länk: https://bruksmuseet.se/september-reservkraftstationen-angreserven/
