Fagersta Bruk, lavering av Thora Thersner 1859
Av Lennart Andreasson.
Från 1820-talets början hade Fagerstaverkens grundare Salomon von Stockenström på egen hand styrt de tre bruken Fagersta, Västanfors och Semla med tillhörande gruvor och hyttor. Dessutom ägde han Högfors bruk i Karbenning, Persbo bruk i Norberg, Nyhytte bergsmanshammare, Nickebo masugn och delar i en rad andra masugnar samt större delar av Norbergs gruvor. Till hälften ägde han Stjärnsunds bruk i Dalarna. Andra hälften ägdes av hans fru som fideikommiss och kom sedan efter henne att ärvas av sonen Carl von Stockenström.
Denna stora samling av bruk som Salomon von Stockenström ägde var en av Bergslagens största. I slutet på 1840-talet började det knaka i fogarna och orsakerna var flera. Främst var det hans bekymmerslösa inställning till svårigheten att få avsättning för järnet. Då sonen oroligt påpekade de ökade förlusterna svarade fadern: ”Det ordnar sig nog till slut”.
Stockenströms ställning försvårades snabbt och en konkursansökan lämnades in till Svea hovrätt den 28 januari 1851. Han fick emellertid inte uppleva det fortsatta händelseförloppet eftersom han dog den 8 februari 1851 till följd av njursten som fastnat och gett inflammation.
Den första villkorliga auktionen utannonserades i dåtida tidningar. Texten nedan har till stor del ändrats till modernare skriftspråk.
KONKURSAUKTION, SALOMON VON STOCKENSTRÖM
Onsdagen den 14 januari 1852, klockan 12 middagen, anställes å Värdshuset Blå Porten på Kongl. Djurgården offentlig Auktion till försäljning af nedannämnde Fasta Egendomar, tillhörige aflidne Brukspatronen Salomon von Stockenströms Konkursmassa, nemligen:
Inom Västmanlands län:
1. Fagersta Bruk och Västra Djupkärra masugn
Fagersta Bruk
4 härdar
4 hamrar
samt 1 850 skeppund 16 lispund årligt stångjärnssmide (=350 t)
Ett valsverk med två stolar för plåtvalsning
En spikhammare
3 knipphammare
En stålugn
En tullmjölkvarn med två par stenar
Under bruket och masugn lydande jordegendom
½ mantal frälse
6 1/12 mantal skatte Tillsammans
6 7/12 mantal
Under de senast förflutna 10 åren har tillverkningen i medeltal i Fagersta utgjort i runda tal
2 600 skeppund stång- och ämnesjärn (=440 t)
1 700 centner stål (=72 t)
440 skeppund bult-, band- och knippjärn förutom (=75 t)
plåtvalsningen ständigt stigande kan antas 1 200 á 1 500 skeppund (=204 á 255 t)
Djupkärra masugn
Är i gott skick samt försedd varmapparat och rostugn. Årligen tillverkas 1 200 á 1 500 skeppund. (=204 á 255 t)
På den under eget bruk jordegendomen utgörs:
nära 4 mantal, sås årligen 65 tunnor (= 9,5 m3) råg och 135 tunnor (= 19,7 m3) vårsäd samt föds 43 hästar, 30 oxar, 93 kor, 30 ungnöt och 140 får.
Övriga jordegendomar brukas 15 landbönder med 31 dragare, 32 kor och ungnöt samt 132 får. Hela egendomens areal, efter vissa avdrag, uppgår till 1 397 tunnland åker och äng samt 8 693 tunnland skogsmark som medger avverkning av 6 tunnor kol per tunnland. För övrigt kolbehov är tillgång på köpekol.
På ägorna finns flera goda blyertsgruvor med bokareverk för denna tillverkning. Kan antas ge minst 3000 skeppund (= 510 t) slammad blyerts.
Fagersta och Västra Djupkärra egendomar med tillhörigheter värderas till 267 813 Rdr Banko
2. Östra och Västra Semla bruk
3 hamrar
3 härdar
1 866 skeppund 13 lispund stångjärnssmide (= 317 t)
49/96 -delar i Melings hytta
Den till bruken hörande jordegendomen 4 9/10 mantal skatte och därav under eget bruk 13/4 mantal, med årligt utsäde av 20 tunnor (2,9 m3) råg och 30 tunnor (4,4 m3) vårsäd och där föder man 10 hästar, 10 oxar, 35 kor och 36 får.
Den övriga jordegendomen innehas av 20 landbönder med 36 dragare, 145 kor och ungnöt samt 206 får och hela arealen uppgår till 1 031 tunnland åker och äng samt 3 838 tunnland skogsmark som lämnar tillräckligt med kol för det priviligerade smidet.
Hela Semla egendom med invid bruket belägna Rudgruvan värderas till 144 034 Rdr Banko (Egentligen 144 034 Rdr 13 Sh 2r Banko)
3. Västanfors Bruk
2 härdar
2 hamrar för årlig stångjärnstillverkning 1 353 skeppund 10 lispund (= 230 t)
4 spikhamrar En tullmjölkvarn med 3 par stenar
Sågkvarn och tegelverk
Jordegendomen utgörs av:
1 mantal säteri, ½ mantal frälse, 2 ½ mantal skatte eller tillsammans 4 mantal därav vid pass 12/3 mantal med årligt utsäde, 20 tunnor (4,4 m3) råg, 45 tunnor (6,6 m3) vårsäd samt födande 11 hästar, 10 oxar, 30 kor, 30 får under eget bruk.
Övriga egendomen upplåten åt 15 landbönder med 33 dragare, 92 kor och ungnöt samt 184 får. Hela arealen utgör 890 tunnland åker och äng samt 3 860 tunnland skogsmark där man kan erhålla hela behovet av kol för stångjärnssmidet.
Västanfors egendom är värderad till 123 085 Rdr 27 Sh, 8 r Banko
Fagersta, Semla och Västanfors bruk, alla inom Västanfors socken, på ett avstånd av 5 mil från Hedemora, 7 mil från Köping och 1½ á 1 3/4 mil från Norbergs gruvor, har särdeles vacker belägenhet invid Strömsholms kanal. På den fraktas brukens effekter först till Strömsholm och därifrån vidare till Stockholm. Transportkostnad per skålpund är 44 Sh Banko inberäknat alla kostnader vid Strömsholm.
Västra Djupkärra masugn är belägen 3/4 mil från Fagersta och likaså 3/4 mil från Norbergs gruvor.
4. Flikens hytta
21/38-delar i Flikens hytta med tillhörande 7/16 mantal Fliken, ½ mantal Fliken, ½ mantal Öster Djupkärra, 1/48 mantal Kallmora samt 19/64 mantal Flängan. Hyttans avstånd från Norbergs gruvor är 1/4 mil, från Fagersta Bruk och Strömholms kanal 1 3/4 mil, samt från Västerås stad 7 3/4 mil. Den är byggd 1825 av gråsten och mulltimmer och kan för tillverkning av tackjärn till ifrågavarande andel årligen tillverkas 2 000 skeppund (= 340 t) och däröver. Kolbehovet erhålls dels från egna skogar, dels genom inköp från självägande inom flera angränsande socknar. Utsädet vid denna egendom utgörs av 4 tunnor (0,6 m3) råg och 10 tunnor (1,5 m3) vårsäd. Där föds 7 hästar, 15 kor, 6 ungnöt och 10 får. Arealen uppgår till 196 tunnland åker och äng samt 1545 tunnland skogsmark. Hyttans belägenhet vid de större vattendragen i orten i närmaste grannskap till Norbergs järngruvor, gör densamma till en av de förmånligaste inom Bergslagen. Hyttedelen och lantegendomen är värderad till 28 347: 1. 3 Riksdaler Banko.
5. Häste
Häste ½ mantal, tillika med Öster Djupkärra 4/12 mantal belägna omkring ½ mil öster om Fliken, med ett årligt utsäde av 4 tunnor ( 0,6 m3) råg och 9 á 10 (1,3 á 1,5 m3) tunnor vårsäd. Egendomen, som föder 3 hästar, 4 oxar, 10 kor, 2 ungnöt och 10 får, består av 79 tunnland åker och äng samt 1900 tunnland skogsmark av utmärkt god växtlighet och med besparad ståndskog. På Häste egendoms mark finns även en mängd malmanledningar, dels för järn, dels för koppar. Har här blivit bearbetade Johannisbergs och Ingrids järnmalmsgruvor att lämna goda och lättgångna malmer, samt Stripås koppargruva med flera djupa sänkningar.
En vid Häste befintlig silver- och kopparhytta med drivugn, tillhör Kallmorabergs silver- och koppargruvbolag. Jordägaren har villkorlig lösensrätt till dessa byggnader.
Egendomen som finns är försedd med en större tvåvånings mangårdsbyggnad samt andra nödvändiga bostäder och uthus värderade till Banko 23 327 Rdr: 14 Sh.
6. Nickebo
Masugn på ett avstånd från Norbergs gruvor av 3/4 mil vinterväg och från Västerås 6½ mil. Hyttbyggnad i gott skick försedd med varmapparat på kransen och tillhörande rostugn av tegel. Tillverkningen kan årligen med avseende på vattentillgången uppgå till hela 2000 skeppund (=340 t). Köpekol kan med lätthet erhållas från flera socknar i grannskapet. Tackjärnet transporteras landvägen till sjön Snyten ½ mil, över nämnda sjö till Engelsbergs Bruk och därifrån på Strömsholms kanal.
Den tillhörande lantegendomen utgörs 21/32 mantal i Nickebo och Benebo, med en areal av 213 tunnland åker och äng samt 547 tunnland skogsmark föder 8 hästar, 4 oxar, 18 kor och 18 får samt besås vanligen med 8 tunnor (1,2 m3) råg och 16 tunnor (2,3 m3) vårsäd.
Med egendomen följer 140 skeppund 3 lispund 10 skålpund (= 24,3 t) smide i Bennebo bergsmanssmedjor. Värderingssumman uppgår till Banko Rdr 22 228: 39. 4.
Hela malmbehovet för tackjärnstillverkningen vid nämnda hyttor har erhållits från gruvandelar i Norbergs malmfält. Där bör nämnas Moss- och Pantsar- samt Spetalsgruvorna.
Jordarealen till samtliga nu uppräknade egendomar utgör 3 806 tunnland åker och äng samt 22 383 tunnland skog och värderingssumman uppgår till Banko Rdr 610 866:3.3 vari värdet av gruvorna inte ingått.
Inom Stora Kopparbergs och Gävleborgs län:
7. En andel i Stjernsunds bruk
Andel i förening med därtill hörande gruvandelar utgör ungefär hälften av egendomen och denna andel består av 1823 skeppund 19 lispund 3½ pund (=310 t) stångjärnssmide vid Stjernsund, Rörshyttan, Stenshyttan, Torsåkers- och Ovansjö- vall, ½ i Stjernsunds manufakturverk, 1/3 i Silvhytteå masugn, 3/4 i Rörshytte ödelagda masugn, 1/3 i Rörshytte tullmjölkvarn med 2 par stenar, 9/34 delar i Rörshytte sågkvarn samt 10/621 delar av Tjernäs masugn, därjämte hemman och hemmansdelar inom Husby socken räntande i soldatårspenningar 10 Rdr, 3 Sh, 1½ rst samt inom Torsåkers socken uppgående till 6 öres- 12 3/8 penningeland.
Hela bruket utgörs av 7 härdar med 5 hamrar, 12 spikhamrar, 1 klippsax, 1 knipphammare, 1 stålugn, 1 manufakturverkstad för tillverkning av finare och grövre svartsmiden, Silvhytteå masugn, en skattlagd mjölkvarn, en sågkvarn, tegelverk och tröskverk m m. Hela jordegendomen inom Husby socken räntar i soldatårspenningar 12 rdr 12 sh 6 3/24 rst, och består i Torsåker socken av 7 öres- 20 penningeland. Skogsarealen för hela egendomen uppgår till 7 362 tunnland där beloppet av inägorna inte kan uppgivas bestämt. På den under eget bruk varande jordegendomen, som föder 27 hästar, 29 oxar, 204 kor och 237 får, har utsädet varit omkring 40 tunnor (5,8 m3) råg och 80 á 90 tunnor (11,7 á 13,1 m3) vårsäd. Den övriga egendomen innehas av 28 lantbönder med 44 hästar, 122 kor och 124 får.
Hela egendomen utom gruvor är värderad till 242 348 Rdr 15 Sh Banko. Därav belöper på denna andel 115 097 Rdr 21 Sh.
För köparen av nu ifrågavarande andel i Stjernsunds egendom torde möjlighet finnas till inköp även av den övriga andelen i egendomen.
Vid den blivande auktionen, som förrättas endast i uppslag, kommer ovannämnda egendomar, vilka med avseende på deras läge och övriga beskaffenhet anses vara bland de förmånligaste bruksegendomar i riket. De utropas dels var för sig och dels förenade i lämpliga huvudlotter. Hugade spekulanter kan inköpa de egendomar som envar önskar. Närmare upplysningar angående egendomarna, jämte köpevillkor och gravationer, med mera erhålls såväl å egendomarna, som av undertecknade syssloman, vilka tillika är försedda med värderingsinstrumenten.
Stockholm i oktober 1851
J. Edv. Arfwedson E. W. Montan
Grosshandlare Häradshövding
Adress: Stockholm
Carl von Stockenström
Brukspatron
Adress: Köping & Fagersta
Efter faderns död blev Carl von Stockenström en av konkursboets tre gode män och skötte som disponent bruksrörelsen under konkursens avveckling, men han blev där inte brukspatron. Han hade egentligen aldrig som fadern fått något verkligt intresse för bruksskötsel och järnhantering.
Den inlämnade konkursstaten visade tillgångar på 983 000 Rdr och skulder på 808 000 Rdr. På papperet var överskottet 175 000 Rdr. År 1851 hade Fagerstaverken följande värde i riksdaler banko:
Fagersta bruk 266 666
Semla bruk 140 000
Västanfors bruk 100 000
Halva Stjärnsunds bruk 100 000
Hela Nickebo masugn 20 000
Hela Rosshyttan 18 000
Ägor i Norbergs by 1 500
Andelar i Norbergs gruvor 79 990
Del i Fliks masugn och Häste 60 000
Övriga andelar 28 000
Vid ovan nämnda villkorliga auktion gav Fredrik Åkerman högsta bud på Fagersta, Semla, Västanfors, Fliken och Häste med 351 500 Rdr. Det var långt under värderingssiffrorna och antogs inte av konkursboets borgenärer. Däremot såldes på auktion i Norberg Nickebo masugn, Rabbatsbenning, Rosshyttan samt ströhemman i Karbenning.
14 augusti 1852, ett viktigt datum för Fagersta
En andra auktion ägde rum på ”Blå porten” den 14 augusti 1852 och den var avgörande. Detta blev Fagersta bruks viktigaste datum under hela 1800-talet. Nu dök det upp en spekulant som var intresserad. Det var grosshandlaren Thomas Aspelin som också kunde titulera sig sockerbruksidkare och tobaksfabrikör. Han hade tidigare gift sig rikt med borgardottern Jeanna Peterson och de hade den 21-årige sonen Christian.
Christian Aspelin. Svartkrits teckning av Maria Röhl, 1847. K. Bibl
Thomas Aspelin. Svartkrits teckning av Maria Röhl, 1847, K. Bibl
På auktionen den 14 augusti köpte Thomas Aspelin:
Fagersta,
Semla
Fliken med Häste
Bråfors och Glimbo
för endast 309 800 Rdr men som var värderat till 475 000 Rdr.
Vid samma tillfälle köptes Västanfors bruk av firman C. G. Åhrberg & Co för 85 000 Rdr. Senare löste emellertid Thomas Aspelin in även detta bruk.
Nu började stora satsningar i Fagersta. Den Aspelinska eran startade nu med Thomas och sonen Christian vid rodret.
Referens:
Fagersta Forum 1950 del 1 s 18, Ur brukspatron v. Stockenströms dagbok IV
Fagersta Bruk ca 1860 vid kanalens ombyggnad, foto Göran Råberg av karta på Kanalmuseet, Hallstahammar
Fagersta Bruk. Teckning av H. Feychting ca 1885
Betraktaren står på östra sidan av Kolbäcksån och ser mot söder. Kolbäcksån är utanför bilden till höger. Västanfors Kyrka syns i horisonten till vänster om bildens mitt.
Västanfors 1885, foto av träsnitt 1885 efter teckning av H. Feychting
Fagersta Bruk ca 1890, foto Gustaf Ahlström
Fortsatt utveckling av Fagersta Bruk under Aspelin:
1860 Ett stångstålsverk togs i drift.
1870 Investering i ett mediumverk och sågbladsfabrik.
1872 Ånghammar smedja och plåtvalsverk togs i drift.
1873 Tillverkning av gevärspipor och fjädrar började.
1873 Fagersta Bruk blir aktiebolag där Thomas Aspelin ägde 496 av 500 aktier. De övriga ägdes av familjemedlemmar. Västanfors övertogs där två masugnar och två bessemerkonvertrar fanns. Där fanns också hammare och spiksmedja.
1875 Ett nytt plåtvalsverk toga in drift.
1876 Investering i en klippspiksfabrik.
1877 Thomas Aspelin avled och sonen Christian tog över.
1882 Johan August Brinell knöts till företaget som överingenjör.
1883 Ett mindre trådvalsverk startades samt tråddrageri och linslageri.
1885 En sju tons martinugn togs i drift. Kraftöverföring från Uddnäs till valsverken via en linledning.
1891 I turbinhuset på Holmen installerades en likströmsgenerator för att förse verkstäder och kontor med elbelysning. Fagersta skola i trä byggdes.
1892 Investering i en tio tons martinugn. Ett valsverk drivet med vattenkraft kom igång. Grafit började tillverkas i Västanfors av Svenska Grafit Aktiebolaget.
1893 Valsverk för vällfria rör togs i drift.
1895-96 Två martinugnar på tio ton vardera tillkom. Elektrisk kraftstation byggdes vid Semla.
1896-97 Investering i eldrivet rördrageri (tubdrageriet). Bessemerverket i Västanfors nedlagt. En kraftstation byggdes.
1898-1900 Grov- medium- och finvalsverk togs i drift.
1898 Brukshotellet invigdes.
1900 Företaget deltog på världsutställningen i Paris och Brinells hårdhetsprovning visades upp. Järnvägen blev klar sträckan Krylbo – Västanfors – Hallsberg samt Engelsberg – Fagersta – Vansbro. En elektrisk kraftstation byggdes i Västanfors för att förse kommande götverket med energi.
1901 Ett nytt trådvalsverk togs i drift.
1902 Ett nytt eldrivet götvalsverk togs i drift. En andra kraftstation byggdes i Semla.
1903 Brinell lämnar Fagersta för en tjänst på Jernkontoret.
1906 En tjugo tons martinugn installerades och blev den femte i drift. Ett degelstålverk anskaffades.
1907 Företaget övertogs av firma I. Possehl & Co i Lübeck och därmed var Aspelins tid i Fagersta tillända.
Kommentar
Av ovanstående sammanställning framgår att stora och betydande investeringar gjordes på bruket under Aspelins tid. Det bör även påpekas bruket också svarade för samhällets tillväxt. Bruket och samhället hörde till stor del ihop och brukspatron styrde över det mesta.
Lämna ett svar