Av Lennart Andreasson
I samband med järn och stål hör man uttrycket brinellenheter. Dessutom finns mycket i Fagersta förknippat med namnet, som Brinelltorget, Brinellvägen och Brinellskolan. Över hela världen är begreppet Brinell känt när det gäller hårdheten hos stål. Brinell gav namnet åt en epokgörande stålprovningsmetod.
Det började med att en kund klagade på att han fått ett mjukare stål än han beställt och hade då jämfört med tidigare leveranser. I Fagersta funderade ingenjörerna orsaken till problemet. Man hade ju levererat stål med samma hårdhet som tidigare och det gällde ju att bevisa det. Johan August Brinell ville på något sätt prova stålet. Prov från leveransen och från en tidigare placerades på ömse sidor av en kullagerkula i ett skruvstäd som drogs åt. De bägge avtrycken som kulan gett kontrollerades. Saken var klar. Intrycken var lika och visade att de båda stålen hade samma hårdhet. Anmärkningen var alltså obefogad. Denna hårdhetsmätning skulle bli upphovet till den världsberömda metoden.
Brinell föddes 1849 på gården Fägerhult i Småland som andre sonen till en lantbrukare. En äldre son skulle studera och Johan August skulle enligt faderns önskan ta hand om gården. Vid 15 års ålder ville emellertid Johan inte gå bakom plogen utan i stället studera. Han började på läroverket i Jönköping och fortsatte sedan på tekniska elementarskolan i Borås och utexaminerades 22 år gammal.
Efter några års praktikjobb hamnade han som ritare på Finspongs Styckebruk. Han mötte sedan brukspatronen Gustaf Ekman och anställdes på Lesjöfors bruk. Efter en tid där intresserade sig Brinell för metallurgisk forskning. Han gjorde framsteg och erbjöds av Christian Aspelin anställning som överingenjör i Fagersta år 1882.
En stor del av Brinells tidigare forskargärningar publicerades i Jernkontorets Annaler redan år 1885. Han fortsatte i Fagersta att studera härdning av stål och kunde lära ut det som tidigare i århundraden varit en yrkeshemlighet grundad på praktiskt kunnande. Han blev en föregångsman gällande mikroskopisk undersökning av metallprov. En del av hans forskning publicerades och hamnade i facktidskrifter jorden runt.
Det stora genombrottet som gjorde Brinell känd över hela världen var när han lanserade hårdhetsprovningen på världsutställningen i Paris år 1900. Med denna metod att bestämma olika ämnens hårdhet kunde den anges noggrant i siffror. Tidigare hade man endast haft den mineralogiska skalan som visade att en hård metall repar en mjukare. Så hade man skapat en skala från 1 till 10 där 1 var talk och 10 var diamant.
Brinells metod innebar att om ett provstycke med bestämt tryck pressades mot en kula av härdat kullagerstål gavs ett intryck. Vid samma tryck blir intrycket större ju mjukare materialet är. Det Brinellska hårdhetstalet erhålls genom att dividera det använda trycket med ytan hos intrycket.
Brinell hade förstås vid sidan av sin forskarinsats inte eftersatt sin roll som överingenjör i Fagersta. Under hans ledning hade Fagersta kraftigt utvecklat sin produktion såväl kvalitets- som kvantitetsmässigt. Hans arbete bidrog i hög grad till att göra Fagerstas produkter med märket liljan välkända över hela världen.
Brinell var inte enbart forskare och arbetsledande chef utan samtidigt en varmhjärtad människa med en rik humor. Han var dessutom en inbiten snusare och vid rundvandring i verket åtföljdes han av en man som medförde snusförrådet.
Brinell avslutade sin anställning i Fagersta år 1903 och tillträdde befattningen som överingenjör på Jernkontoret. Han fick under åren en mängd uppdrag och ett flertal utmärkelser. Han avled år 1925.
Referens: Fagersta Forum 1946 del 1
Bilder från Fagersta Bruksarkiv där inget annat anges