Januari 2022 – Fagersta herrgård

 

Av Göran Råberg

 

Förhistoria

Den 21 februari 1732 utökade fideikommissarie Johan Paul Timm från Semla sin egendom genom att köpa in Uddnäs hemman med tillhörande gård, mjölkvarn och allt som hörde till. Gården i Uddnäs kallades enligt dokument från 1696 helt enkelt för ”Lägenheten”.

Tillsammans med sina Semla ägor hade då Johan Paul Timm en egendom som gränsade mot Bråfors i nordväst, Malmkärra i nordöst, Kolbäcksån i väst och Västanfors (Aspbenning) i syd.

Att Uddnäs som på den tiden ansågs ytterst värdefullt framgår av att Timm betalade inte mindre än 12000 daler kopparmynt för detta köp.

Den 6 maj 1738 avled Johan Paul Timm endast 34 år gammal av hjärtslag och begravdes i det Timmska koret i Västanfors kyrka. Tre år senare gifte änkan Maria Swartström Timm om sig med brukspatron Anders Barchæus d ä, som blev förmyndare för de ännu omyndiga Timmska barnen. Äldste sonen Gabriel var vid faderns död endast 13 år gammal och blivande fideikommissarie över Semla. (Semla var ett fideikommiss vilket ju innebar att äldste sonen ärvde).

1753 bosatte sig den blivande semlapatronen Gabriel Timm på gården ”Lägenheten” på Uddnäs. Han hade då gift sig med sin styvfaders brorsdotter Emerentia Sophia Barchæus och bodde där till 1759, då de äntligen kunde flytta in på Semla Herrgård.

 

 

Uppförande av Fagersta herrgård

Gården ”Lägenheten” på Uddnäs plockades ned 1759 och stockarna märktes upp berättar Fagersta Bruks byggmästare Simon Lundgren i en nedskriven intervju. Den uppfördes som Fagersta herrgård åt Barchæus som då nyligen köpt Fagersta Bruk.
År 1760 flyttar Anders Barchæus med sin hustru Maria Swartström Timm in på Fagersta herrgård som den första Brukspatronen. Gabriel Timm sålde Uddnäs till Anders Barchæus den 16 mars 1763.
Det var en vacker och förnämlig byggnad som Anders Barchaeus d.ä. lät uppföra och som sonen Anders ytterligare förskönade.
Herrgårdsbyggnaden var i två våningar och på nedre botten indelad i nio rum. Den övre våningen var egentligen en vindsvåning, som gjorts till två boningsrum. Stora källarutrymmen fanns också under huset. Taket var täkt med spån. Huset vände fronten mot ån och flankerades av två flygelbyggnader, också de uppförda av timmer under spåntak, antagligen samtidigt som huvudbyggnaden.

Den södra flygeln kallades Lilla Sals- eller Gästrumsbyggnaden och innehöll fyra rum och en förstuga. Den norra flygeln kallades Köksbyggningen och hade ett stort kök med skafferi samt två boningsrum och förstuga.

Från denna huvudgrupp med dess trädgårdsanläggning gick en körallé fram till landsvägen och bron över ån. Den passerade den helt nybyggda kontorsbyggnaden med sina fem rum men var då ännu inte försedd med klocktornet. Utanför själva herrgårdsbebyggelsen fanns på södra sidan en drängstugubyggnad om tre rum samt en smedbyggnad i två våningar med förstuga och fem rum i vardera våningen.

 

Engelska parken

En ”Engelsk park” anlades under Aspelin familjens ägarskap under 1870-talet på herrgårdens baksida och den fortsatte västerut på andra sidan av Hedkärravägen flera hundra meter upp där nu är skog. En liten bäck slingrade sig genom ett grönområde och över den gick det välvda, vitmålade broar. Här och var stod vita soffor utplacerade i grönskan.

 

 

Brukets nya ägare från 1907, Handelsfirman Possehl & Co i Lübeck, tyckte att Aspelin misskött parken och såg därför till att rusta upp den.

Ännu idag kan man i skogen på västra sidan om Hedkärravägen se lämningarna av parken.

 

Patroner på Fagersta herrgård

 

Under 1700-talet uppfördes vackra herrgårdar vid alla tre bruken – Fagersta, Semla och Västanfors. Fagersta Bruk ägdes då av Anders Barchæus d.ä. Han och hans familj flyttade in på herrgården omedelbart sedan den färdigställts och Barchæus blev den förste bruksägaren som var bosatt i Fagersta. Han efterträddes år 1775 av sin son Anders Barchaeus d.y.

Från Anders Barchæus d.y. tid finns ett värderingsinstrument för herrgården där det bl.a. sägs att den ”i afseende på timringen ej är alldeles ny, men för få år sedan upphöjd, brädslagen och i gott stånd satt. På undre våningen är den indelad uti nio rum. På öfre våningen har timrats tvenne boningsrum varaf det ena utåt gården formerar frontespisen och det andra är byggt öfver salen. Stora källarutrymmen finns under huset. Taket är täckt med spån. Huset vänder fronten mot ån och flankeras av tvenne flygelbyggnader, också de uppförda af timmer under spåntak”.

1700-talet var också de många kanalbyggenas sekel. År 1777 påbörjades arbetet med Strömsholms kanal, den nya trafikleden för alla de många bruken vid Kolbäcksån och sjösystem. År 1793 öppnades kanalen för trafik.

Under Barchæus-eran var brukets huvudprodukter malm, tackjärn och stångjärn.

År 1796 förvärvades Fagersta Bruk av direktören vid Avesta Koppar- och Jernverk, Lars von Stockenström. Han och hans familj flyttar inom kort in på Fagersta herrgård. Driften vid bruket överlåts efter drygt 10-tal år på sonen, Salomon von Stockenström, som kom att verka som brukspatron på Fagersta under ca 40-år.

Salomon von Stockenström hörde till de bruksägare som vaket och energiskt försökte anpassa sina företag till de förändrade förhållanden som nu rådde inom all världens järnhantering. Han uppförde i Fagersta bl a en knipp- och spikhammarsmedja och ett plåtvalsverk. Det blev också Salomon von Stockenström som förenade de tre bruken Semla, Fagersta och Västanfors till en enhet.

Salomon von Stockenström kom emellertid att bli en av de många bruksägare som i mitten på 1800-talet dukade under för den envisa krisens påfrestningar. Då han dog år 1851 var han konkursmässig. Den 14 augusti 1852 hölls konkursauktion på restaurang Blå Porten i Stockholm. Fagersta Bruk inropades då av grosshandlaren, tobaksfabrikören och bruksägaren Thomas Aspelin från Stockholm, för 463.500 kronor.

Thomas Aspelin koncentrerade redan från början hela sin duglighet och stora arbetsförmåga på att föra sitt nyförvärvade företag till en ledande ställning. Tidigare ägde han Siljansfors järnbruk i Dalarna och hade andelar i gruvor. Han hade följaktligen erfarenhet från järn- och stålbranschen redan då han köpte Fagersta Bruk.

Det dagliga rutinarbetet vid bruket sköttes under den första tiden av förvaltare. Men sedan familjen i början på 1860-talet för gott bosatt sig i Fagersta och flyttat in på den då nyrenoverade herrgården överläts huvudansvaret för bruksrörelsen på sonen i huset, Christian Aspelin. Då företaget år 1873 ombildades till aktiebolag utsågs Christian Aspelin till verkställande direktör i bolaget. Han kvarstod i denna befattning till år 1907.

Den Aspelinska eran sammanföll med en tid av revolutionerande utveckling. Den nya tiden, med sina genomgripande tekniska landvinningar, sin allt intensivare expansion och sin väldiga omgestaltning av järnhanteringens hela organism drog över Fagersta i en snabbt svällande strömfåra.

 

Kuriosa

Kung Gustav III övernattade på herrgården år 1787. Anledningen till detta var att han skulle inspektera byggandet av Strömsholms kanal och samtidigt döpa slussarna. Fem år senare sköts Kung Gustav III vid en maskeradbal på Operan den 16 mars 1792 av gärningsmannen Jacob Johan Anckarström och avled några veckor senare av skadorna.

Brukspatron Christian Aspelin var ogift under hela sitt liv och bodde själv i södra flygeln på Fagersta herrgård, i ett par vindsrum ovanpå bodde hans systerson greve Magnus von Rosen.
Länk: https://bruksmuseet.se/juli-2016-magnus-von-rosen-tradplanterande-greve-fagersta-vid-forra-sekelsskiftet/

I början av september 1885 besökte Anders Zorn Fagersta herrgård och porträtterade Christian Aspelins mor, Jeanna Peterson, och Christian Aspelin själv.

Epilog

Efter att Kinnevik blev ägare till Fagersta AB 1978 drevs herrgården som hotell och restaurang en tid.

Den såldes senare omkring 1993 till företaget Fagersta Energetics, de flyttade sitt kontor till herrgården.

År 2005 övertogs herrgården av Mats och Johan Grufman som drev den som hotell till 2010.

Några år senare såldes herrgården vidare till ny ägare som under en tid använde den för ensamkommande flyktingbarn.

Nuvarande ägare till Fagersta herrgård är idag Arabo.

 

Fler bilder, troligen fotograferade på en separat födelsedagsfest för släkt och närstående vänner till Christian Aspelin omkring 70-års dagen den 29 juli 1900

Källor: Fagersta Brukens Historia, Projekt Runeberg och  ”Det var engång” en kortfattad historik över Fagersta Bruk och Fagersta herrgård, Fagersta AB 1981. Diverse artiklar från Västmanlands Folkblad. Bilderna är från Fagersta bruksarkiv där inget annat anges.

 

Länkar till herrgårdar i Fagersta:

Fagersta, Hornska herrgården: https://bruksmuseet.se/november-hornska-herrgarden-pa-andra-sidan/

Semla:  https://bruksmuseet.se/september-2015-semla-herrgard/

Västanfors: https://bruksmuseet.se/november-2019-vastanfors-herrgard-och-dess-folk/