Av Margaretha Eriksson.
Det här är berättelsen om en bäck som betydde mycket för husmödrarna under 1930 och 40- talen. Det handlar om Kolarbybäcken som rinner upp i Malmtjärn. Den fortsätter genom Kolarbysjön och forsar muntert förbi badplatsen. Dess vidare färd leds till större delen i trummor under jord. Det finns ännu människor som kan berätta om bäckens betydelse för ortsborna.
Som barn kommer jag själv i håg hur bäcken porlade i skogskanten av löparbanan på Fagerliden. En fotbollsmatch kunde bli långtråkig för en tioåring, det var roligare att peta med käppar i bäcken. Den fortsatte mot Bäckens park där den bildade en större vattensamling. Detta tack vare en damm som fanns norr om Borggården. Till stor glädje för våghalsiga bruksgrabbar som passade på att bygga egna flytetyg.
Kolarbybäcken bildade en liten sjö vid Bäckens park. Den lockade modiga Fagerstagrabbar.
Det var många familjer som bodde i de röda brukslängorna längs Dalavägen, Norbergsvägen och Sveavägen och möjligheterna till hushållstvätt var begränsade. Dåtidens bruksarbetare fick hålla sig med egna arbetskläder som krävde en tvagning då och då.
Ingrid Olsson har tecknat hur tvättstugorna såg ut längs Kolabybäcken. En tvättbutt och en skjuträv finns med på bilden.
Fagersta Bruk byggde då två tvättstugor i rött tegel och ett så kallat klapphus i närheten av Bäckens park, där bäcken gick ovan jord.
Liknande tvättstugor uppfördes också vid Sturevägen, på den plats där en modernare tvättinrättning byggdes 1941.
I varje tvättstuga fanns en pannmur som eldades upp till hög värme. Tvätten lades i blöt dagen innan i ”tvättbuttar”, äldre Fagerstabor vet precis hur dessa såg ut. Kläderna kokades sedan i pannmuren där nävar med lutpulver tillsattes. Med en träpåk rördes tvätten om i pannmuren.
Nästa procedur var klapphuset där tvätten sköljdes i bäcken och klappades med ett klappträ för att få ur det mesta av vattnet. Ett arbete som tog på krafterna och gav frusna och svullna kvinnohänder. Karlarna bidrog med att köra hem den våta tvätten på skjuträven. Klädstreck med ren tvätt var en vanlig syn bland kåkarna på den tiden.
Bäcken har också bidragit till en skönhetsupplevelse i stadsbilden. Äldre ortsbor minns den vackra dammen med röda och vita näckrosor nedanför brukskontoret på 1940-50-talen. Vattnet till dammen leddes in från en slinga av Kolarbybäcken.
Näckrosdammen framför brukskontoret var ett vackert blickfång. De två svanarna bidrog till att skapa en verklig idyll.
Bäcken fortsätter än i dag att rinna samma väg från Kolarbysjön till utloppet i Kolbäcksån, men den går under jord och är osynlig för oss nutidsmänniskor.
Och de moderna tvättmaskinerna ersätter tvättbuttarna.
Margaretha Eriksson
