Juli 2018 – Fagersta Bruks tvättinrättning

Fagersta Bruks tvättinrättning byggdes 1941, arkitekt var Cyrillus Johansson

Av Margaretha Eriksson, bilder från Fagersta Bruks arkiv.

Verksamheten startade 1942 med ca 10 anställda, verksamheten pågick till 1970.

Tvätthanteringen förr och nu går inte att jämföra på samma dag. Nu är det lekande lätt att tvätta. TV-reklamen öser ut massor av tips för att få renare tvätt och fläckarna försvinner som i ett trollslag… I varje familj är tvättmaskinen en självklarhet.

Annat var det för sjuttio år sedan då stortvätten var en procedur som krävde både tid och planering.

I både hyreshus och egnahemsvillor fanns visserligen en tvättstuga, men tvättmaskinen lyste med sin frånvaro. Där fanns i stället en stor cementbassäng och en pannmur som eldades upp.

På gården streckades tvättlinorna och en husmors önskeväder var naturligtvis sol och stilla bris för radiontvättade lakan och örngott. Men vintertid blev det mer problematiskt och då blev andelstvätten på orten ofta anlitad.

I Fagersta fanns två tvättinrättningar, Fagersta bruks tvätt, belägen på Sturevägen och Västanfors andelstvätt på Solåker Västanfors. Båda inrättningarna var flitigt utnyttjade av hotellrörelser och andra allmänna instanser i stan som ville ha sin smutstvätt ren.

På Sturevägen basade Gunnar Andersson och i Västanfors var Gösta Enkvist bas för tvättinrättningen. Tvättmästaren hade ett ansvarsfullt arbete. Det var han som skulle se till att den stora värmepannan höll fullt tryck. Han skulle sköta tvättmaskinerna och dessutom se till att tvålflingor och lut fanns i sina trälårar.

Damastdukar

Men här fanns också arbetstillfällen för många av ortens kvinnor. Det var duktiga damer som kunde stryka en vit bomullsskjorta och mangla vita damastdukar utan att ett enda veck uppstod. Till dåtidens festklädsel hörde frackskjortor, men dessa tog alltför lång tid att stryka och därför lejdes den tjänsten bort som hemarbete och kostnaden blev då 2,50 kronor.

Lönen för timanställda på tvättinrättningen var annars 75 öre i timmen och tvättmästaren hade en månadslön på 350 kronor. Priset för inlämnad tvätt berodde på hur många kilo tvätt som lämnades in. En 12 kilos maskin kostade 6 kronor, en 24 kilos 12 kronor och en 35 kilos 20 kronor.

Oftast gick två husmödrar i hop om en tvättdag och hjälpte varandra. På kvällen, innan en beställd tvättdag, åkte man till tvättinrättningen och lade kläderna i blöt i stora rostfria vagnar med hjul. Vittvätt för sig och kulört för sig.

Tvättdagen började tidigt på morgonen och de blötlagda kläderna flyttades över till tvättmaskinen.

Permanentkrull

Det ångade från vittvättmaskinerna och imman på fönstret rann i små droppar. Kinderna färgades rosa och permanenten krullade sig i värmen. Doften av tvålflingor blandade sig med stärkelse och nymanglade lakan. Slamret från centrifugen och torktumlaren var inte decibelprövat, därav en tämligen högljudd samtalston.

Men det fanns en alldeles speciell trivsel på den gamla tvättinrättningen. Alltmedan tvättmaskinerna frenetiskt snurrade med sin smutstvätt, plockades shoppingväskorna med medhavd kaffetermos och bröd upp i kafferummet och den stunden var efterlängtad. Det var en kvinnovärld där både kakrecept och förtroligheter diskuterades. Tvättmästaren bjöds ofta på kaffe och för att inte göra någon besviken tackade han oftast ja, med påföljd av en sur mage.

Breda mangeln

När lakanen ännu var lite fuktiga började manglingen. Den breda mangeln slukade de vita tygsjoken, som på den andra sidan rann ned släta och fina på mangelbordet.

Så skulle de vikas och till det gick det åt två personer. Först viktes lakanet på mitten, så vändes det och därefter togs först den ena hälften och sedan den andra upp, tills lakanet fick en bredd som passade i linneskåpet. Till sist rullades de i ovala rullar.

Överlakanens infällda spetsar skulle vara synliga på översidan och örngotten viktes så att monogrammet i vitt silke syntes. Örngottsbanden fick en extra touch. Med en kniv veckades banden i dragspelsform och effekten blev fantastisk. Brudkistans linneförråd hade samlats under lång tid och dess innehåll vårdades ömt. Linneskåpet var ett signum för en duktig husmoder.

För en liten flicka var det spännande att följa mamma till tvättinrättningen.

Prydliga travar

Några solkiga dockkläder tvättades omsorgsfullt, och det var roligt att känna de hala tvålflingorna i handen . Det var spännande att sitta i strykrummet och se hur damerna vek de nystrukna skjortorna och lade dem i prydliga travar.

Det bruna omslagspapperet revs av, och med van hand slogs plaggen in för avhämtning. De kanelbruna klisterremsorna höll fast de invikta hörnen och ägarens namn skrevs med anilinpenna.

Fram emot eftermiddagen lades den rena hushållstvätten i fina travar i klädkorgen som var tillverkad av spån. Efter en dag på tvättinrättningen kändes det i både armar och ben, men tillfredställelsen över den rena tvätten uppvägde allt.

Fagersta Bruks tvättinrättning vid Sturevägen upphörde 31 juli 1970.

Byggnaden användes efteråt som industriklinik från våren 1971. Ombyggnaden till industriklinik kostade närmare 1 miljon kronor. Fagersta Industriklinik blev Fagerstahälsans Aktiebolag 1986-07-01.

Fagerstahälsan flyttades från Sturevägen till nybyggda lokaler nere på Hyttbäcksområdet i början på 2000-talet.

I december 2005 köptes byggnaden av Västanfors Västervåla församling som öppnade Lindgårdsskolan årskurs 7-9 i byggnaden med skolstart höstterminen 2006.