Av Göran Råberg
I Fagersta byggde man en enkel busstation efter Stationsvägen 1947. Det var ett monteringsfärdigt trähus som inrymde väntsal, godsexpedition och ett taxikontor. Den förste föreståndaren hette Olof Berglind.
Busstationen var inte tänkt att bli permanent utan sattes upp för att lindra ett akut behov i Fagersta.
Den provisoriska Busstationen 1947 i Fagersta
Redan 1951 började man bygga på en ny, större och permanent busstation. Den togs i bruk 1952, och då rev man den första stationen.
Det blev ett större hus med två våningar och dessutom källarvåning med garage för ett tiotal bilar. Väntsalen var innanför entrén och där fanns också en kiosk med försäljning av tidningar, tobak och godis. Vidare fanns det kontorslokaler, inlämningslokal för bussgods och ett rastrum för busschaufförerna. Taxi hade också rum på bottenvåningen. Det fanns även en lokal som polisen disponerade, polisstationen var då belägen i Västanfors. På sydvästra gaveln fanns en Shell bensinstation med en smörjhall och en tvätthall.
På övervåningen fanns en bostad för busstationsföreståndaren på fem rum och kök. Dessutom hade Stålpojkarna en träningslokal för brottning.
Åren och bussarna kom och gick. 1967 blev passagerarna på persontåg till och från Fagersta hänvisade till Västanfors Central, eftersom persontrafiken upphörde på Fagersta Bruks station. Det ökade behovet av bussar till och från Västanfors.
Busstationen, ca 1955
En Shellstation fanns i det sydvästra hörnet med en smörjhall och en tvätthall, ca 1962
Busstation med reklamskyltar på taket, 1991-01-17
Busstationen vid Stationsvägen gick också ett dystert öde till mötes då den efter 50-års användande revs. Orsaken var att bussresandet avtagit när antalet bilar ökat och att en stor livsmedelskedja ville ha en attraktiv tomt för ett nytt butiksbygge i Fagersta.
Kalle Hjulström förevigade händelsen en septemberdag 2002
