Skrivet och publicerat av Göran Råberg
Bilderna är klickbara för högre upplösning
Semla Herrgård, vy från ett ej utfört utbyggnadsförslag av en flygelbyggnad till vänster. A.W. Edelswärd, Stockholm 30 dec. 1862
Semla omnämns redan på 1300-talet som gruvsamhälle och Semla Bruk nämns 1580. Storhetstiden inträffade under 1700-talet. Då fanns här tre härdar och tre hammare, (det hade funnits fler hammare och härdar men de nedlades pga kronans krav på prioritering av träkolsförsörjning till hyttorna), gruvor vid Dammsjön i Semla, även delägarskap i Ulfsbohytta i Semla på 2/3, och Melingshytta på 1/2. Det fanns även ett stort jordbruk och skogsbruk med såg. Det var det största av bruken i Fagersta på den tiden, (av Semla Bruk, Fagersta Bruk och Västanfors Bruk). Semla Bruk hade en vacker herrgård med en fördelaktigt belägen trädgård. Herrgården brann ned 1890, men rättarbacken och trädgårdsmästarbostaden finns ännu kvar.
Vilket år Semla herrgård uppfördes finns inga uppgifter på, men det kan ha varit någon gång mellan 1715 och 1728. I Fagersta Brukens Historia, delen Kavalkad, har författaren Örnulf Tigerstedt skrivit:
Anna Catharina Timm, gift med assessor Henrik Tammelin efter Tidich Gunnarssons död.
-” Vi vågar kanske antaga, att den tornprydda herrgårdsbyggnad som i september 1890 brann ner på Semla redan fanns till, då lantmätaren Jac. Yckenberg undertecknade skiftesdokumentet 1770-71. Fagersta herrgård hade byggts någon gång mellan 1760 och 1771. Herrgården vid Västanfors byggdes måhända av bergsrådet Adolph Adolphsson Christiernin under hans välmaktsdagar på 1740 talet. I varje fall torde man kunna räkna med att den stod färdig åtminstone på Jean Bedoires tid. Med tanke på den mänskliga naturen och närbelägna bruksgrannars motvilja att låta sig överglänsas av en högt ärad yrkesbroder, får man väl anta, att tidsintervallen mellan de tre herrgårdarnas uppförande inte var alltför lång. Vad Semla beträffar, kunde man kanske rent av våga sig på gissningen, att »den gamle hedersmannen» Tidich Gunnarsson, död 1713 (a), efterlämnade en stor förmögenhet. Änkans, Anna Catharina Timms, målmedvetna viljestyrka kanske även räckte till för en ny herrgårdsbyggnad på sistnämnda ställe. Den 15 juni år 1729 dog Ädla och Högäreborna fru assessorskan Timm och beledsagades den 25 september »med anständig heder under kristelig likpredikan till sitt vilorum» i Västanfors kyrka.”
Om Anna Catharina Timm dog 1729 måste herrgårdsbygget i så fall utförts före hennes död.
(a) Dödsåret kommer från Personhistorisk tidskrift
Förslag på tillbyggnad. Ritning nr 1, av A.W. Edelswärd, Stockholm 30 dec. 1862. Den övre delen till höger på planritningen byggdes ej.
Förslag på tillbyggnad. Ritning nr 2, av A.W. Edelswärd, Stockholm 30 dec. 1862. Den rödmarkerade utbyggnaden på planritningen byggdes ej.
Semla herrgård, målning av A.W. Thun 1827
Semla herrgård, målning av prosten J.G. Schultz 1843
Karta över Semla Bruk, kanalen och forssområdet med hammare och herrgård, foto av kartritning i Kanalmuseet, Hallstahammar, av Göran Råberg
Flygfoto från ca 1930 med byggnader som hörde till herrgården utmärkta. Herrgårdens plats är rödmarkerad. Lämningar efter smedjor, hammare, hytta och kolhus är utanför bilden
När Gabriel Casper Timm, den 29 mars 1826, sålde Semla Bruk till brukspatron Salomon von Stockenström, ägare till Fagersta Bruk, bröts den Timmska släktens ägande av Semla sedan år 1693.
Efter nedläggningen av Semla bruk inrättades i Semla herrgård en folkskola. Men så kom branden den 19 september 1890 och hela herrgården brann ned genom vådeld.
Detta framgår i handlingar över kyrkostämmor i Västanfors församling, i oktober 1890 hölls kyrkostämma och i handlingarna står det antecknat, ”Vid denna stämma meddelades att folkskolan vid Semla nedbrunnit den 19 sistlidne september.”
En ny skola började därför byggas 1890, ”Träskolan”, vid Fagersta Skola. Under byggtiden ordnades med tillfälliga skollokaler bl.a. i Fruhem och i Metodistkyrkan.
Markundersökning, 1989-10-25 av A. Tågmark
Semla herrgårds placering på kartan
Art: Herrgårdstomt
Fastighet: Fagersta Stad 2516, Semla
Namn: Semla herrgårds gamla tomt
Terräng: Krön och SÖ-sluttning sedimentavsats, öster om Kolbäcksåns nedgrävda strömfåra. Tomtmark .
Beskrivning: Bebyggelselämningar, övergiven herrgårdstomt, ett 130 x 50 m (NV-SÖ) stort område, bestående av 1 st husgrund, med källarvalv, 1 st underjordiskt källarvalv, rester av husgrunder, 1 st trädgårdsterrass och 1 st kulturlager.
7 m (SSV) om S-hörnet av boningshus är:
1, Husgrund, med källarvalv, ca 14 x 8 m (VNV-ÖSÖ). Utsträckningen är oklar. Grunden har möjligen varit del av större byggnad. Källarvalvet är ca 10 x 3 m (inv. mått) och 1,5 m högt. Yttre höjden av grund och valv är ca 2 m. Valvet är kallmurat och har järnkrokar i taket.
20 m om NV-hörnet av boningshuset är:
2, Ingångsgrop för underjordiskt källarvalv. Gropen är 3 x 2 m och 1 m djup. I nordöstra och sydöstra kanten syns hörn av grundmur, kallmurat av 0,5 – 0,8 m tuktade stenar, varav några är av slagg. Mot nordväst är öppningen 0,5 – 1 m i diameter in mot källargolv, enligt husinnehavaren, som varit inne i valvet, är det detta ungefär samma dimensioner som det först beskrivna valvet.
18 m nordnordost om nordvästra hörnet av fd trädgårdsmästarbostaden är:
3, Trädgårdsterrass, begränsad av kallmurad kant, byggd i räta vinklar, 20 m i (NNÖ-SSV), 35 m i (VNV-ÖSÖ) och 15 m i (NNÖ-SSV) och 0,5 – 1 m högt. Uppbyggd av vanligen 0,5 – 1 m stenar. I norra änden och i mellersta delen är två trappor, 1,5 m bredd.
I SV kanten NV delen av området i rasbranten mot Kolbäcksåns strömfåra är:
4, Kulturlager, intill 0,5 m tjockt, bestående av bland annat sot, skärvsten och magrat tegel. Det är synligt utefter en ca 70 m sträcka. Enl. husinnehavaren har vid anläggandet av nytt turbinrör till kraftstationen ca 10 m av slänten grävts bort. Sluttningen mot strömfåran för Kolbäcksån var tidigare brantare.
I NV hörnet av området fanns enligt uppgiftslämnaren före grävningen en husgrund. Rester av denna är synlig i slänten. Grävningsarbetet ägde rum under våren 1989.
Inom området syns rester av ytterligare husgrunder. Området utnyttjas som uppställningsplats för lastbilar och ett djupt körspår har därigenom uppstått i centrala delen.
Den först beskrivna husgrunden är delvis belagd med div bråte. En del vegetation härstammar troligen från herrgårdens trädgård. Utmed trädgårdsterassen växer häckar och i SÖ flera jätteekar. Ursprungligen har herrgården sannolikt omfattat hela höjden där boningshuset, byggt 1915, nu ligger. Boningshuset var först gruvfogdestuga.
Länkar till de andra herrgårdarna i Fagersta:
Fagersta herrgård: https://bruksmuseet.se/januari-2022-fagersta-herrgard/
Fagersta Hornska herrgården: https://bruksmuseet.se/november-hornska-herrgarden-pa-andra-sidan/
Västanfors herrgård: https://bruksmuseet.se/november-2019-vastanfors-herrgard-och-dess-folk/
