Av Göran Råberg
Sidan uppdaterad med nya bilder 2021-05-15
Kraftstation Semla I, foto från ca 1897
Fagersta Bruks första vattenkraftverk, Semla I, byggdes 1897
Det konstruerades och ritades av Qvist & Gjers ingenjörsbyrå i Arboga 1896 och byggdes 1897. Max effekt på Semla I var tot 500 hk = 373 kW, (2 st kraftturbiner på 250 hk och 1st magnetiseringsturbin på 150 hk, totalt 650 hk = 478 kW).
Semla I gav kraft till det år 1897-98 byggda tubdrageriet på bruket samt till åtskilliga gruvor, Stortägtsgruvan i Semla, tre i Klackbergs gruvfält i Norberg samt till Bråfors hytta, som arrenderades av bolaget. 
Ritning på kraftstation Semla I, finns på Bruksmuseet, avfotograferad av Göran Råberg
Interiör Semla I, maskinisten står och justerar ledskeneöppningen manuellt, öppningen reglerar vattenflödet in i turbinen och därmed uteffekten på turbinen som driver kraftgeneratorn, foto ca 1898
Karta med placeringen av Semla I till höger och Semla II till vänster, kartan ritad 1904 och finns på Bruksmuseet, avfotograferad av Göran Råberg
Kraftverket Semla I byggdes längst ner mot Floboviken. För vattenflödet till kraftverket grävdes en intagskanal för vattnet från den dåvarande dammen längre mot norr, där kraftverket Semla II byggdes 1902. Detta gjordes för att minska vattnets totala fallhöjd från 10,5 meter till 5,0 meter som var max fallhöjd för de vertikala francisturbinerna i Semla I och II. Denna vattenkanal kallas idag för Öringbäcken.
Det då nybyggda kraftverket Semla II, foto ca 1902
Övre kraftverket, Semla II byggdes 1902, ursprunglig max effekt var 816 hk = 608 kW, inklusive magnetiseringsturbinerna. Semla II placerades i en ny damm som byggdes på samma ställe som den gamla övre dammen för Semla I men dammen förlängdes så den täckte hela Kolbäcksån och ersatte den gamla hammardammen på östra sidan. Utloppet från Semla II gick ned i intagskanalen för Semla I, det vatten som Semla I inte klarade av att ta emot flödade över ett skibord till strömfåran för Kolbäcksån. Detta var helt enligt planerna från 1896-97 för att kunna ta tillvara vattnets totala fallhöjd och kunna använda samma vattenkanal för två kraftstationer.
När Semla III byggdes 1910 stängdes Semla I och Semla II. Semla III hade en ursprunglig max effekt på 1900 kW. Semla III var försedd med två cylindriska tryckskåp som vart och ett innehöll en horisontell francisturbin. Detta möjliggjorde ett utnyttjande av vattnets hela fallhöjd.
Efter nedläggningen och tömning av utrustningen blev Semla I Paul Österbergs slakteri. Huset revs 1939. Semla II tömdes på utrustningen.
Semla II, foto 6 juni 2011 av Göran Råberg
Semla blir ett minne fattigare, foto 2015-12-09 av Göran Råberg
Semla II revs tyvärr den 7-12 december 2015.
Flygfoto över Semla kraftverk, foto ca 1920
Semla I och övre dammen, den gamla hammardammen syns till vänster och Semla I till höger, foto ca 1898
En maskinistbostad uppfördes på östra sidan om dammen 1905. Det var en tidstypisk byggnad klädd i liggande faluröd fasspontpanel. Maskinistbostaden revs i samband med utbyggnaden av Semla III på 1980-talet när den tredje vattentuben byggdes för den nya turbinen.
Maskinistbostaden, foto Jan Hellström
Maskinistbostaden byggår 1905, foto Jan Hellström
Semlaområdet ingår idag i Ekomuseum Bergslagen.
Artiklar om Fagerstas mekaniska kraftstationer:
Uddnäs turbinhus
https://bruksmuseet.se/oktober-2016-fagersta-bruks-kraftforsorjning-slutet-pa-1800-talet/
Holmens turbinhus
Länk: https://bruksmuseet.se/turbinhuset-pa-holmen-del-1-april-2024/
Artiklar om Fagerstas elektriska kraftstationer:
Västanfors gamla kraftstation
Länk: https://bruksmuseet.se/vastanfors-gamla-kraftstation/
Semla III
Länk: https://bruksmuseet.se/kraftstationen-semla-iii/
Reservkraftstation ”Ångreserven”
Länk: https://bruksmuseet.se/september-reservkraftstationen-angreserven/
