Uddnäs

 

Av Göran Råberg.  

Den 21 februari 1732 utökade fideikommissarie Johan Paul Timm från Semla sin egendom genom att inköpa Uddnäs hemman och dess tillhörande gård och mjölkvarn med alla därunder lydande lägenheter. Gården i Uddnäs kallades enligt dokument från 1696 enkelt och flärdfritt för ”Lägenheten”.

 

Uddnäs var på den tiden ett ganska stort stamhemman. Uddnäs ägde marken som idag är Fagersta från och med nuvarande Alfaskolan, fram till dåvarande kyrkbyn Västanfors. Nordväst om skiftesgränsen ägdes marken av Semla.

Tillsammans med sina Semla ägor hade då Johan Paul Timm en egendom från Årnebo och skiftesgränserna mot Bråfors i nordväst, Malmkärra i nordöst, Kolbäcksån i väster och Västanfors, (Aspbenning), i söder.

Att det verkligen var fråga om ett Uddnäs som på den tiden ansågs ytterst värdefullt framgår av att Timm betalade inte mindre än 12000 daler kopparmynt för detta köp.

Den 6 maj 1738 avled Johan Paul Timm vid endast 34 års ålder i hjärtslag och begravdes i det Timmska koret i Västanfors kyrka. Tre år senare gifte änkan Maria Swartström Timm om sig med brukspatron Anders Barchæus d ä, som blev förmyndare för de ännu omyndiga Timmska barnen. Äldste sonen Gabriel, var vid faderns död endast 13 år gammal och blivande fideikommissarie över Semla. (Semla var ett fideikomiss vilket ju innebar att äldste sonen ärvde).

1753 bosatte sig den blivande semlapatronen Gabriel Timm i gården Lägenheten på Uddnäs. Han hade då gift sig med sin styvfaders brorsdotter Emerentia Sophia Barchæus och bodde där till 1759, då de äntligen kunde flytta in på Semla Herrgård. Under deras tid i Uddnäs bodde här mycket folk, tjänstemän, hantverkare, smeder och dagkarlar.

 

 

 

 

 

 

Gården Lägenheten, som Timm bodde i på Uddnäs plockades ned 1759 berättar Fagersta Bruks byggmästare Simon Lundgren i en nedskriven intervju, och uppfördes som Fagersta Herrgård åt Barchæus som då nyligen köpt Fagersta Bruk, stockarna är uppmärkta. Det finns även angivet i Fagersta Brukens historia att herrgården byggdes upp av nedplockat timmer.

År 1760 flyttar Anders Barchæus med sin hustru Maria Swartström Timm in på Fagersta Herrgård som den första sittande Brukspatronen.

Uddnäs såldes av Gabriel Timm till Anders Barchæus den 16 mars 1763.

 

 

 

Kanalbygget

Johan Ulfström beskrev i text, ritningar och illustrationer, 1774, hur Strömsholms kanal skulle byggas. Vid Uddnäs rekommenderade Ulfström att en ny högre damm vid kvarnen skulle byggas. Höjden skulle anpassas så att fyra fots djupgående fartyg kunde passera norr om dammen utan att man behövde gräva ur Kolbäcksån och därmed minska kostnaden för kanalbygget.

En verklig storhetstid upplevdes i Uddnäs på 1780-talet, d v s under de år som kanal- och slussbyggena pågick. Då tjänstgjorde nämligen Uddnäs i Fagersta som högkvarter för arbetsledningen som handhade detta stora arbetsprojekt.

 

 

Uddnäs är, som namnet mycket riktigt anger, geografiskt beläget på ett näs vid Kolbäcksån mellan Fagersta och Västanfors.

Mycket talar för att här var liv och rörelse långt innan huset Lägenheten kom till på 1690-talet. Innan kanalen och slussarna kom till fanns ju här fall, vars möjligheter man säkerligen inte var sen att utnyttja.

När Olof Grau år 1754 i sin ”Beskrifning öfver Wästmanland” talar om Semla, så heter det bl a att det då stora och vackra bruket hade en ”Såg och en Mjölqvarn som går med ett par stenar hwilken ligger hwid Uddnäs längre neder åt Kyrkan.. .”

Kvarnen i Uddnäs fick med åren allt större betydelse och 1865 noterades att den hade tre par stenar, mot tidigare ett par.

Salomon von Stockenström är en man som på många olika sätt skrivit sitt namn i Fagerstas historia. I brukshanteringen gjorde han betydelsefulla insatser. Det var bl a han som den 12 november 1811 skrev till bergskollegium och bad att få inrätta ”en knipp-och spikhammarhjulstock” i Fagersta.

På von Stockenströms tid fanns det i Uddnäs för övrigt redan den av tegel uppförda spikfabriken, man vet till och med en del om hur den var utrustad. I den fanns nämligen bl.a en glödgugn och inte mindre än åtta spikmaskiner mm. Dessutom fanns husbehovssågen, som var enbladig, och vidare den av slaggsten byggda kvarnen.

Här fanns också bostäder för byggmästaren och spikmästaren till vilka det givetvis också hörde ladugårdar, uthus mm.

När Aspelin senare blev ägare till Fagersta så anlade han ett grafitverk i Uddnäs. Hans köp gjordes den 28 februari 1853. Grafiten till verket bröts i närbelägna gruvor och bl a fick man grafit från Halvarsbenning, som på den tiden också ägdes av Fagersta. Grafitverket överflyttades år 1892 till det ombyggda anrikningsverket i Västanfors, enligt Edvin von Zweigbergk, hyttchef i Västanfors.

Så här beskriver också Edvin von Zweigbergk Fagersta 1885. ”Det vackraste partiet vid Fagersta var onekligen den park, i senare tider kallad grevinnan Rosens park, som låg utmed östra sidan av Kolbäcksån från förvaltarens trädgård till Uddnäs. Med slingrande gångar längs stranden, med soffor och andra viloställen var denna promenad och viloplats helt enkelt förtjusande”.

Jerusalemshålet

En av de sagor, som förekommer i Fagersta är förknippad med Uddnäs. Det var nämligen här Näcken uppträdde ibland i forsen, och det var här som han försökte lära en smed spela fiol en midsommarnatt med ett mycket sorgligt resultat för smeden. Ett djupt hål i botten mot västra stranden efter dammen förknippas med denna saga.

 

Åren 1883 – 1885 var en period vid Fagersta Bruk då man gjorde ganska stora nyinvesteringar, men i samband med dem lade man ner klippspiktillverkningen och tillverkningen av hästskosöm. Det sades att sömmen inte blev tillräckligt mjuk på grund av för hög manganhalt i ämnena.

Linslageriet i Uddnäs uppfördes 1883.

 

 

Turbinhuset
1884 – 1885 byggde man ett turbinhus i Uddnäs, som utrustades med tre turbiner. Från vattenturbinerna leddes kraften via lintransmission till valsverk m.m. uppe på bruket.

 

1889-90 byggdes Uddnäs såg.
1918 moderniserades den och byggdes ut.

 

 

 

Uddnäs. I mitten på bilden gaveln på sågverket och i bakgrunden till vänster två arbetarbostäder, (enligt vad brukets byggmästare Simon Lundgren hade hört berättas, var det på kullen bakom dessa bostäder som grunden till gården Lägenheten funnits kvar, långt efter att gården plockades ned 1759 och återuppfördes som Fagersta Herrgård). Turbinhuset i vattenkanalen för lintransmission upp till bruket . Brädgården fanns ute på ön. I nedre högra hörnet transformatorhuset som uppfördes efter elektrifieringen, foto från 1920.

1941 brann sågverket ned och ersattes av Semla såg som byggdes upp samma år.

Det vita huset till höger om linslageriet är linmagasinet för färdiga linor. På bottenvåningen i huset hade elavdelningen ett förråd på 50-60 talet, foto från år 1900.

Naturligtvis var det inte bara kanalen, slussarna och de byggnader som kunde hänföras till industriell verksamhet, som förekom i Uddnäs. Där växte också upp en del bostäder. Dit hörde den allra första, Lägenheten, som redan har beskrivits, och som alltså kom till redan långt före kanalbygget. I samband med kanalen fick man också slussvaktarbostaden.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Intill kanalen stod den år 1895 byggda bostaden som i vardagslag kallades för verkmästarbostaden eftersom verkmästaren för linslageriet tidigare bodde där. Den stora kasernen byggdes 1907, en 3-våningsbyggnad, som låg intill kraftverkskanalen på fastlandsidan.

 

Vy över sjön Kratten mot kyrkan. I den närmaste roddbåten sitter brukskamrer C.A Åhrman. I den bakre sitter brukstjänstemannen Anders Lindblom som senare blev brukskamrer, foto från 1911

Uddnäs sluss mot sjön Kratten och kyrkan. Till vänster skymtar brukskamrersbostaden, foto från 1915

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1939-40 byggdes 5 st baracker i Uddnäs som var och en innehöll 7 rum. Husrum med värme och städning för 12 kr/månad. Barackerna byggdes efter militär modell och tillkom då Fagersta Bruk under kriget var i behov av lägenheter. Männen i Fagersta var inkallade till beredskapen och arbetare från andraplatser i landet anställdes som ersättare. Efter kriget blev de ungkarlsbaracker. På 1950-60 talet fungerade barackerna som skola.

Allan Johansson berättade om sin tid som nyanställd och boende i Uddnäs under början av 1940-talet.
Den nyuppförda baracken vid Uddnäs blev en möjlighet till övernattning. Där fick jag dela ett tvåbäddsrum för 40 öre per dygn, beloppet drogs direkt från lönen. Rummets möblering bestod av två sängar, ett bord, två stolar och en taklampa 40 watt. Min rumskamrat Kallin, skaffade en ”tjuvkontakt”, som skruvades i lamphållaren. Detta gjorde det möjligt att brygga kaffe, surrogat förstås.

I bildens förgrund går vägen ned till Uddnäs med infart vid BP macken på Brinellvägen. Foto från 1950-talet

Linslageriet i Uddnäs under vårfloden 1977. Foto av Göran Råberg 1977-05-17

 

Uppe i vänstra hörnet på bilden ligger det flottningstimmer i paket, anpassade i mått för slusskamrarna. Dessa paket drogs med Fagersta Bruks bogserbåt Kuriren till Semla såg.

Alla dessa ovan beskrivna husen revs på 1960-talet. Till slut hade hela Uddnäs inlemmats inom brukets verksområde. Därmed var allt av Uddnäs borta utom slussen och kraftstationen.

 

Uddnästippen (Källa: länsstyrelsen)

I slutet på 60-talet behövde Fagersta Bruk AB expandera och fick tillstånd av dåvarande vattendomstolen att fylla igen kraftverkskanalen som separerade Uddnäs från fastlandet.

Uddnästippen som den nu kallas var från början en ö i Kolbäcksån i södra delen av Fagersta Bruks industriområde.

En utfyllning med upp till 17 meters höjd och en miljon kubikmeter fyllnadsmassor användes. Under vattenytan fick sprängsten och grov morän användas. Medan ovanför vattenytan fick avfallsmassor från industrin användas.

Enligt den kunskap som finns så tippades även slagg i området på 40- och 50-talen. Undersökningar har gjorts i marken vid Uddnästippen och i vattnet ovan- och nedanför tippen. En undersökning från 2007 visade att ett dominerande inslag i fyllnadsmassorna var slagg från ståltillverkningen.

Markprover visade också metallhalter av nickel och bly som överstiger gränsen för farligt avfall. Krom, koppar, bly och zink finns också som överstiger riktlinjer för mindre känslig markanvändning.

En annan undersökning togs fram 2004 som visade att sedimenten i Kolbäcksån nedströms från Uddnästippen hade stark metallpåverkan. Att metaller lakas ut från Uddnästippen konstaterades redan vid en undersökning 1999.

År 1988 byggdes Uddnäs nya kraftstation som placerades vid Kolbäcksån över den första slussen från 1780-talet. Foto från norr feb 2017.

Uddnäs kraftstation från söder, foto feb 2017

Uddnästippen, med bland annat ön mellan slussen till vänster och den igenfyllda gamla kraftverkskanalen till höger, foto feb 2017

Delvis överfylld står Uddnäs gamla smedja, byggd i slaggsten kvar på den tidigare Uddnäsön, den enda kvarvarande byggnaden från förr i tiden.

 

 

Källor:
Fagersta Brukens historia
Diverse artiklar från Västmanlands Folkblad, Fagersta Posten
Nedteckningar från Karl Georg Hjulström
Bilder från bruksarkivet.
Bilder + div info från Bruksmuseet
Bilder från 2017, foto Göran Råberg
Bilder på ritningar, kartor över slussar är från Kanalmuseet Hallstahammar