Av Göran Råberg
Bäckgruvan i Meling en dag på 1940-talet, i bakgrundens mitt syns Solbacka, uppförd av Hindric Persson. Okänd fotograf
Karta, sk. dagblad över byggnader vid Bäckgruvan i Meling ritad av leg. gruvmätare Konrad Ericsson, avslutad den 15 okt. 1944. (Klickbar bild i två steg för att förstora den och göra texten läsbar)
Klickbar länk till gruvkarta över Bäckgruvan från SGU:
https://resource.sgu.se/dokument/publikation/gruvkarta/gruvkarta437karta/834c_backgruvefaltet_2c8_web.pdf
Gruvarbetarbostaden ”London” byggd på 1870-talet, Okänd fotograf 1909
Bäckgruvan i Meling.
Utmål beviljat 1873-09-04, sökande och ägare var Melings Grufve AB. Hindric Persson var en bergsman från Meling och delägare och ägde ungefär 10 %. Gruvan drevs mellan 1875 till 1885 i denna regi. Efter flera års uppehåll återupptogs arbetet 1883 i ny regi, men på grund av dålig ekonomi lades verksamheten ned 1885 och man lät gruvan vattenfyllas.
Inte förrän på 1940-talet återupptogs driften ånyo. Det tyskägda bolaget Skandinaviska Gruv AB drev Bäckgruvan 1941-44. Arbetsstyrkan uppgick till cirka 70 man. Maskinhus, gruvlave med hissar samt sovringsverk byggdes. Därefter övertog Fagersta Bruks AB driften 1945 och drev Bäckgruvan till och med 1949. Så småningom 1952 övertog Fagersta Bruks AB även ägandet. Planen var att göra Bäckgruvan till ett centralt uppfordringsschakt även för närliggande Augustgruvan och Mariagruvan. Så blev dock aldrig fallet. Det 160 m djupa schaktet är sedan länge täckt med en tjock betongplatta och det gamla, öppna schaktet är vattenfyllt. Det brytvärda mineralet i gruvan var blodstensmalm (hematit) och svartmalm (magnetit). Det fanns även kopparkis, men den mineralen utvanns inte.
Gruvan var belägen väster om Gamla Norbergsvägen vid utfarten från Meling mot Norberg och på den östra sidan om vägen mittemot gruvan låg gruvarbetarbostaden ”London” uppförd på 1870-talet. Här fanns 8 rum på nedre och 4 rum på övre botten. Fyra av nedre bottens rum, gavelrummen, var särskilt inredda för ungkarlar och avsedda för fyra man i varje rum. I ”Londons” alla rum fanns något som inte var så vanligt vid denna tid, nämligen vedspisar. Till varje spis hörde två olika stora grytor samt en plåtpanna eller som den vanligen kallades, långpanna, avsedd att användas i bakugnen.
En av gruvarbetarna som arbetade i Bäckgruvan var den senare kände stjärnadvokaten Henning Sjöström. Han kom resande från en bondgård i Burträsk 1939 och hade bestämt sig för kämpa för en juristutbildning, men till den behövde han tjäna ihop pengar. Efter några korta arbeten på Fagersta Bruk, bland annat i kolhuset, martinugn och sågbladsverkstaden på Holmen där han slipade sågblad med lönen 10 öre per sågblad, kom han till Bäckgruvan i Meling. Han måste ljuga om sin ålder, som var 17 år, och uppgav att han var 18 år för att få arbeta under jord. Ingen genomskådade lögnen. Efter några månaders arbete funderade han även på att bli idrottsman, arbetet i gruvan gav honom en enorm träning med en väldigt stark kastarm och idén att testa spjutkastning dök upp. Under en paus i en fotbollsmatch på Fagerliden var det en liten fridrottstävling och då såg han sin chans. Han fick prova spjutkastning, trots att han inte var medlem, dessutom var flera duktiga spjutkastare inbjudna. Hennings resultat blev 66,15 meter vilket innebar att han vann tävlingen och det blev ett nytt distriktsrekord i spjut. Henning blev medlem i FAIK och började delta i tävlingar ute i landet. Henning ingick senare också i friidrottslandslaget. Henning fick sin juristexamen till slut 1948. Han var verksam som advokat till 2004 vid en ålder på 82 år.
Henning Sjöström avled 16 oktober 2011.
Klickbara länkar till artiklar om Fagersta Bruks gruvor i Fagersta under 1900-talet:
Länk till Stortägtsgruvan: http://bruksmuseet.se/juli-2017-stortagtsgruvan-semla/
Länk till Rudgruvan, järnmalmsbrytning: http://bruksmuseet.se/februari-2018-rudgruvan-jarnmalmsbrytning/
Länk till Rudgruvan, dolomitbrytning och nedläggningen: http://bruksmuseet.se/mars-2018-rudgruvan-dolomitbrytning/
