Av Göran Råberg
Källor: FAGERSTA BRUKENS HISTORIA och Axel Råberg, bilder från Fagersta bruks arkiv och Axel Råberg
Stortägtsgruvan i Semla
Stortägtsgruvan, med konstgångar år 1898
Omgivet av rika och högklassiga järnmalmsfyndigheter hade Fagersta Bruk ett utmärkt läge. Den i slutet på 1800-talet och framåt betydelsefulla Stortägtsgruvan förde blodstensmalm, (hematit). Gruvan tillhörde organisatoriskt ett särskilt bolag, Stortägts Grufve AB, där Fagersta Bruk var huvudaktieägare och ansvarade för driften.
Utmålet beviljades den 4/11 1854. Provbrytning skedde under 1859 och den egentliga starten på brytning inleddes 1873.
1897 byggdes ett nytt maskinhus med ett elektriskt drivet gruvspel, elkraften kom från den nybyggda kraftstationen Semla 1. Ett nytt gruvschakt bröts och en ny lave uppfördes med hiss för malm och persontransport, vindflöjeln med järnmärket sattes upp när allt var färdigbyggt 1897. En egenhet hade den nya gruvlaven, den var inte stabil utan den rörde sig, till eller från maskinhuset. Varje gång hissen startade och belastningen på linorna ökade eller minskade rörde sig laven, det vill säga när hissen gick upp eller ned och när den stannade på olika nivåer. Förstärkningar utfördes med stockar och staglinor, laven blev därmed stabilare.
Stortägtsgruvan. Del av Granströms linbana till Flogen, ca år 1900
Stortägtsgruvan, ca år 1895, obs potatislandet!
En linbana konstruerades och uppsattes av G. A. Granströms linbaneföretag och användes för transport av malmen ned till en pråmlastningskaj vid Flogen på 1880-talet och användes till 1915. Malmen transporterades därifrån till Västanfors hytta med pråmar eller järnväg via stickspår till Flogens lastplats från SWB järnvägen som byggdes år 1900, (Ludvika – Stockholm).
Semla, karta Stortägtsgruvans linbana till Flogen, år 1905
Karta över gruvor och järnvägsspår från 1935
Stortägtsgruvan, bockorten. 1926
En smalspårig järnväg till Stortägten byggdes 1915 och på den transporterades malmen mellan Stortägtsgruvan och Fagersta Bruks nybyggda hytta.
Malmen från Malmkärra och Stortägten blev dock mycket kostnadskrävande för Fagersta Bruk, på grund av den låga järnhalten. Malmkärramalmen med magnetit höll 50 % Fe och var engående, men besvärades av en relativt hög svavelhalt. Stortägtsmalmen var en ganska fattig kvartsrandig blodstensmalm med 47 % Fe, dock låg i fosfor och svavel, problemet var att malmen var mycket sur med inte mindre än 30 % Si02.
Mot slutet av 1933 beslöt styrelsen för Fagersta att uppföra ett anrikningsverk vid Stortägtsgruvan. Sommaren 1932 nedlades gruvdriften helt vid Rällingsbergsfältet i Långshyttan, malmtillgångarna ansågs uttömda. Ägare var Fagersta Bruk. Anrikningsverket som var i gott skick vid nedläggningen, monterades ned och byggdes upp vid Stortägtsgruvan utanför Fagersta 1934.
Rällingsbergs gruva och anrikningsverk, ca 1930
Stortägtsverket under uppbyggnad, år 1934
Stortägtens anrikningsverk placerades i sluttningen vid sidan av järnvägen till Stortägtsgruvan. Infrakten av malmen till verket ägde rum med hjälp av ett stickspår från järnvägen till Malmkärra och Kolningberg, där tillräcklig fallhöjd erhölls för att vagnarna skulle kunna tömmas i fickor ovanför grovkrossen. Slutprodukten, sligen, tappades i vagnar nedanför sluttningen på ett stickspår till Stortägtsjärnvägen. Malmen
från Rudgruvan transporterades med hjälp av en linbana till Stortägtsverket.
Stortägtsverket, 1944-05-11
Stortägtsverket 1943, från vänster okänd, okänd och Axel Råberg
Stortägtsgruvans lave, byggår 1897, på bilden syns stöttningen av laven med stockar och staglinor. Foto den 30 maj 1945
Brytningen i Stortägtsgruvan pågick till december 1948 då malmfyndigheten bedömdes som uttömd, då var nivån nere på 375 m. Därefter fick Rudgruvan stå för hela malmbrytningen i Semla. Stortägtsgruvans lave revs 1949.
Rivning av Stortägtslaven 1949
Stortägtsgruvans lave, år 1949
Gruvarbetarna Karl Backström, Alge Persson och Elgon Johansson river laven, 1949
Semla-Gösta och hans häst Brunte med ovanligt ekipage ovan jord – en gruvvagn
Den 23 juni 1953 brann Stortägtsverket, som var byggt i trä, ned till grunden på grund av reparationsarbete där ett svetsarbete antände byggnaden.
Stortägtsverket brinner, 23 juni 1953
Stortägtsverket brinner, 23 juni 1953
Upprensning efter branden i Stortägtsverket, från vänster Axel Råberg, okänd, okänd och Algot Eng, 1953
Efter branden i Stortägtsverket, år 1953
Ett nytt anrikningsverk projekterades med största skyndsamhet med placering vid Rudgruvan och invigdes i november 1954.
Bostäder i Stortägten
Övre kasern, 30 maj 1945. Uppförd på 1890-talet, revs 1966
Nedre kasern, 30 maj 1945. Uppförd på 1890-talet, revs 1966
Gruvstugan, år 1945. Uppförd omkring 1880, revs på 1950-talet pga risk för gruvras
Stortägtens ungkarlsbarack, t.v. Bror Röös och t.h. Axel Råberg, år 1943. Uppförd i slutet av 1930-talet, revs på 1950-talet
